Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefèvre pontalis, jean de witt.
lxxxvii
elucidationspunkterna, men dessa vägrade Karl X ihärdigt att
antaga, äfven sedan Danmark förenat sig med hans fiender. 2) Den
häraf stegrade spänningen i den politiska situationen och Karl Gustafs
segerrika framträngande på det Danska rikets område skulle, såsom
handlingarne utvisa, säkerligen redan nu dragit Nederländerna in i
striden, om ej den underbara marschen öfver Bälterna så hastigt
af-tvungit Danmark separatfreden i Roskilde. Författaren uppgifver
rörande denna fred mindre riktigt, att den skulle stängt Östersjön för
alla »främmande» flottor. 3) Han har förbisett, att Englands ombud
genomdref det för Nederländerna lika vigtiga tillägget af ordet
»fiendtliga»; han nämner ej häller, att Danmark måste förbinda sig att
afsäga sig alla förbund som det ingått till Sveriges skada och att likaså
aldrig ingå nya af samma art.
Och dock hade uppenbarligen dessa bägge punkter den största
betydelse för Nederländerna. De voro en verklig nagel i dess öga,
och vår historia har lärt oss, att det var just v. Benningens ihärdiga
motstånd mot att en innerlig allians mellan Sverige och Danmark
skulle gifva dessa punkter en ännu större betydelse, soin mer än
något annat äggade Danmark till den motsträfviga politik efter
Roskild-freden, hvilken i sin ordning mest bidrog att framkalla Karl X:s
beslut att först tillintetgöra Danmark, för att sçdan med större trygghet
fullfölja sina vidt sväfvande planer i söder. Det hade för visso icke
varit de Witts afsigt att framkalla en ny strid, men i samma
ögonblick den utbröt handlade han med all den energi, som i farliga
ögonblick är för honom utmärkande. Omöjligen kunde
Nederländerna någonsin medgifva, att Sverige blef herre öfver begge sidorna af
Sundet; det hade varit en dödsstöt för handelns frihet i Östersjön.
En stark flotta stack genast i sjön, dref undan den svenska flottan i
den blodiga bataljen i Sundet d. 8 nov. (29 okt. 4) 1658, undsatte
Köpenhamn och försatte Karl X i det farligaste läge. I det längsta
hoppades han att kunna förlama Nederländernas intervention genom
att mot dem ägga England och Frankrike. Det vitnar om de Witts
*) Elucidationsfrågan nämnes af förf. först vid freden 1660, ehuru den hela
tiden intager ett af de aldra främsta rummen i Nederländernas underhandlingar.
2) Genom förbiseende låter förf. denna krigsförklaring, som utgick redan
1 n Juni framkallas af kurfurstens fördrag i i Welau 9/19 Sept., hvilket är så
mycket orimligare som Danmarks beslut var nästan fattadt i början af året.
3) Förf. upprepar här historien om att v. Beuningen skulle till Karl X
riktat de stolta orden att han i Amsterdams hamn sett trä nycklarne till Sundet,
ehuru redan v. d. Heim (De legationibus a. C. Beuninsdo etc. Leyden 1847 s.
59) erinrat, att v. Beuningen säkerligen aldrig sammanträffat med Karl X som
konung. Arend (Alg. Geschiedenis etc. IV. 1. s. 538 not. 2) har hänvisat till en
uppgift att yttrandet fällts långt tidigare, sannolikt 1645. Det är eget att förf.
som i så rikt mått tillgodogjort sig den nederländska literaturen icke användt
Arendt stora arbete. Trots stilens tyngd och den oformliga behandlingen
innehåller det mycket goda saker och vitnar om säker forskning.
4) Fö rf: s skildring: skulle här hafva vunnit på att äfven hafva jämfört
Karl X:s egenhändiga, hos Aitzema tryckta relation. ’För öfrigt vilja vi i anled-
ning af förf:s datering, 29 okt., således gamla stilen, ehuru han som regel an-
vänder nya stilen, påpeka, att siffrorna i hans dateringar och citat tyvärr på
alt-för många ställen äro felaktiga, om ock åtskilliga tydligen äro rena tryckfel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
