Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONAS ALSTRÖMER OCH. HANS VERK. 9
Enligt detta skulle alla i Alingsås boende arbetare af den
reformerta läran få i de hus och herbei gen de bebodde fritt
utöfva sin religion; alla manufakturister saint andra, som gingo
verket till handa, befrias från ordinarie ocli extra ordinarie
kon-tributioner, båtsmanhåll, utskrifningar och inqvarteringar m. fl.
borgerliga besvär. Alla de förnödenhetsartiklar som infördes för
deras behof voro fria från tull, accis och ali annan publik afgift.
Från utlandet införskrifna rudimaterier skulle behandlas efter
stora sjötullstaxan och för exporterade varor betalas blott V3
proc. Alla tillverkningar fingo, så länge de voro i första
handen, fritt från alla tullar och afgifter föras omkring i riket och
hvar som helst föryttras. Strängeligen förbjudes det att bortlocka
någon manufakturarbetare, innan han fullgjort sina skyldigheter
och fått sitt pass. Mot dessa rättigheter uppställes
skyldigheten att antaga, lära och undervisa infödde svenskar. Privilegiet
skulle gälla i 20 år.
Medan denna fråga afhandlades i Stockholm, stannade
Alström i Amsterdam, där han ytterligare inköpte en mängd
redskap och hyrde flera arbetare. Då underrättelsen om privilegiets
utfärdande ankom, reste han hem och inträffade i Alingsås i
Okt. 1724.
Här fick han först att återställa skick och ordning bland
de arbetare, som nu i ett år väntat på honom och arbetet, och
hvilka under sin sysslolöshet tillstält åtskilligt ofog. Några
måste hemsändas. Men bekymmersammare var, att han icke egde
medel att börja rörelsen. Hans resor och inköpen af redskap
hade så medtagit hans tillgångar, att han blef tvungen lita till
andras hjälp. Hur mycket han själf kostat på företaget är ej
med säkerhet kändt. En person, som haft tillgång till hans
enskilda räkenskaper, har uppgifvit summan till 300,000 dal. smt.
Troligtvis hade han beräknat, att det icke skulle möta några
svårigheter att i Sverige få rörelsekapital. Men Göteborgs
handlande, till hvilka han först vände sig, ville intet våga på
företaget. Bättre lycka hade han hos bruksegarne i Vermland,
hvilka vid fastingsmarknaden 1725 tecknade 270 lotter à 100
dal. smt. hvardera. Detta var en god början, men mera behöfdes.
Efter fåfänga försök på andra orter vände han sig till Stockholm,
där riksrådet Karl Gyllenborg åtog sig hans sak med den
framgång, att konungen tecknade 40 lotter och lät kalla sig
»guvernör» öfver den blifvande societeten. Andra högt uppsatte män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
