- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
8

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

J. FR. M YSTRÖM.

ehuru dessa helt säkert aldrig skulle inflyta. Lagrets värde var
uppgifvet af Alström själf, och det var mycket osäkert till hvad
pris det verkligen kunde realiseras. I alla fall kan ingalunda denna
affärsställning anses förmånlig, ty utom de stora summor Alström
själf inlagt i rörelsen hade i aktiekapital inbetalats 70,450 dal.
smt. och i lån af staten 185,475, således inalles 255,925 dal.
smt. eller betydligt mer än de uppgifna tillgångarna. Yid
riksdagen 1730 uppgaf Alström, att societetens tillgångar ökats till
330,981 dal., af hvilken tillökning dock 20,000 dal. utgjordes af
färdiga varor; men som de landshjälpsmedel som utbetalats till
1730 års slut stego till omkr. 310,000 dal. smt., och enligt
Alströms egen uppgift det inbetalta aktiekapitalet då var 83,800
dal. sä kan ej häller detta förhållande mellan tillgångar och
nedlagt kapital anses godt, helst den snabba tillväxten sedan 1729
synes otrolig1). Under denna riksdag utarbetade Alström ett
vidlyftigt förslag till verkets utvidgande. Denna plan var
grundad på de mest äfventyrliga beräkningar om framtida af
kastningar och i sin helhet sådan att förf. väl med skäl kan påstå
att dess motstycke näppeligen lärer finnas i något annat lands
industriela annaler. Till något gagn för verket blef den icke
heller, ty direktörerna själfva måste snart erkänna dess
ohållbarhet.

Riksdagens granskning genomgick verket utan men.
Bönderna voro så förtjusta, att de »tackade Gud» och ångrade det
motstånd, som de under förra riksdagen gjort mot
landshjälpsaf-gifternas införande. I adeln talades väl om redovisning, men
detta afvändes af verkets delegare i ståndet. Nya förmåner
gåfvos också. Så fick societeten hela landshjälpen äfven för 1731,
hvarigenom dess erhållna förskott .uppgick till 376,000 dal. smt.

Besynnerligt förefaller Alströms ringa intresse att själf
Öfvervaka sin anläggning. Några exempel därpå äro ofvan
anförda. Nu stannade han i Stockholm länge efter riksdagens slut,
så att rådet till sist fann skäl uppkalla honom och påminna om
nödvändigheten, att han själf begaf sig till Alingsås. Han hade
då varit frånvarande ett och ett fjärdedels år, men visade
ändock ingen lust att följa det goda rådet. Rykten om att det
skulle vara slätt bestäldt med verket förmådde landshjälpsdepu-

Denna misstanke mot uppgifternas pålitlighet bestyrkes än mer däraf att
enligt Alströms påstående tillgångarna under 3V2 månader 1730 ökats med
70,000 dal. smt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free