- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
13

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JONAS ALSTRÖMER OCH. HANS VERK.

13

Härigenom erhöllo de i st. f. 28,000 icke mindre än 50,613
dal. smt.

Med dessa medel uppbygdes snart de nedbrända verken, men
som snart därefter varor för 60,000 dal. kmt, hvilka sändts till
Karlstads marknad, uppbriinno, gaf detta anledning till att äfven
hos 1755 års ständer begära ytterligare hjälp. Önskningarna voro
nu som vanligt många och stora — ett räntefritt lån pä 10 år
af 100,000 dal. smt., bibehållande af 10 pct.
tillverkningspremierna till nästa riksdag samt höjning af andra premier och
understöd m. ni. — och det mesta blef äfven beviljadt, däribland
det stora lånet på 20 år, dock mot 1V2 pct. ränta under de tio
första åren och mot 3 pct. de tio senare. Denna senare ränta
var den som banken skulle hafva för hela tiden, men ena
hälften af den skulle manufakturkontoret betala i tio år. Dessutom
fick Alströmer — såsom han efter sitt adlande 1751 hette -—
8,000 dal. smt. för det kapital han inbragt i riket. Tack vare
dessa understöd och den goda tiden under senare delen af
1750-talet, då hattarnes ekonomiska system kan anses stå på höjden
af utveckling, kunde verket uppdrifva både tillverkning1) och
afsättning. Härtill bidrog väsentligen den duglige ledare, som
inrättningen fått uti magistern, sedermera prosten Carl Nyrén.
Personalen vid denna tid uppges till 1,500 personer, men däri
inräknas alla de kvinnor på landet, som sysselsattes med spånad
eller strumpstickning.

Alströmer afled d. 2 Juni 1761. — Styrelsen öfver
Alingsås-verket, hvilket han under sina senare år sällan besökt, hade då
öfvergått till sonen Patrik. Denne fick att utstå de många
vedervärdigheter, som drabbade inrättningen på 1760-talet.

De började redan vid 1760—2 års riksdag, då de flesta
premierna måste indragas, och banken stängdes för lån. Dock
lyckades Alströmer att hålla verket uppe hufvudsakligen med den
hjälp han erhöll af sin broder August, som var gift med en af
N. Sahlgren s dött rar. Men det var vid riksdagen 1765—66 som
olyckan egentligen inbröt.

’) Om emellertid denna någonsin steg till 300,000 dal. smt. såsom förf.
efter Nyréns påstående uppger, är osäkert. Ty antagligen hade man icke
underlåtit att uppgifva högsta siffran till manuf.-kontoret, då ju premierna
beräknades därefter. Men enl. des3 uppgift utgjorde hela tillverkningen 1756—62 i
medeltal 161,756 dal. smt. årligen och 1762, då den var störst, 235,639. —
Li-qvidation med Alingsåsverket, bland Hand.-manuf.-dep.-exped. 1766.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free