- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
22

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

S. J. BOETHIUS.

förslag. Hvad som utgjorde den egentliga kärnan i alt detta,
var emellertid, att konungen ej ville medgifva hertigen och rådet
fullständig befogenhet att under hans frånvaro öfvervaka
förvaltningen, förläningsväsendet och användandet af rikets uppbörd,
och å andra sidan att hertigen och rådet sökte omintetgöra
Sigismunds sträfvan att med förbigående af dem styra Sverige
tillsammans med oansvarige rådgifvare, som följt honom till Poleni
och genom af interimsregeringen oberoende ståthållare. En annan
orsak till oenighet och förvecklingar utgjorde Sigismunds afsigt att
i strid med sin försäkran befordra katolicismen i Sverige, och huru
vigtig än frågan om regeringsordningen i och för sig var, blef
den dock härigenom ännu mera brännande, då det ej kan
betviflas, att Sigismund förnämligast af religiösa motiv önskade
göra sig till herre öfver den svenska riksstyrelsens former.

Det var sålunda angelägenheter af den största betydelse och
den mest ömtåliga beskaffenhet, som nu skulle underställas
riksdagens pröfning. Konungen hade emellertid på förhand protesterat
mot en dylik åtgärd 1), och om ständerna under sådana
förhållanden upptogo det till dem stälda vadet, under det att
konungen fasthöll vid sin uppfattning, måste detta ovilkorligen leda
till en revolutionär brytning. Det oaktadt är det ej sagdt, att
vare sig de, som påkallade ständernas inblandning, eller de, som
ville förhindra den samma, direkt bröto mot författningen. I
vår tid med dess utvecklade statsrättsliga former skulle
visserligen detta i allmänhet vid ett dylikt fall vara händelsen, men
det 16:de århundradets politiska lif får ej mätas efter en senare
tids förhållanden. Detta tidehvarf var det moderna samhällets
skapelseperiod; vissa stora grundsatser kunde möjligen inom
statslifvet urskiljas såsom fasta, och särskildt var detta nog fallet i
Sverige, men i allmänhet var alt ännu i formelt hänseende ovisst
och sväfvande, och det var först ur detta kaos som senare tiders
bestämdare former af ett eller annat slag utvecklade sig. När
då olika samhällselement eller olika samhällsprinciper rakade i
fientlig motsats, saknades ofta fasta lagstadganden, som förmådde
begränsa de stridiga krafternas spel eller förmildra
sammanstötningens våldsamhet, och därför återstod i många fall, där nu
lagens bud skulle kunna afgöra, ingen annan utväg än att gå
utom de gifna författningsformerna, hvilket visserligen var något

’) a. st. s. 78.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free