Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
S. J. BOETHIUS.
med l), tydligt nog gaf tillkänna, att inväntandet af konungens
samtycke ej förutsattes såsom något vilkor för mötets hållande 2).
Knut Persson berättar emellertid, att »en part» af riksråden till
hertigens stora missnöje tämligen sent infann sig, samt antyder,
att orsaken härtill var, att »de gode herrar väntade på svar
ifrån konungen». Denna uppgift, som i och för sig ej är
otrolig, vinner också en viss bekräftelse af ett bref från hertigen till
A. Lejonhufvud (d. 2 Jan. 1596), hvari den förre med afseende på ett
ti IIämna dt möte i Jönköping, uppmanade Lejonhufvud att ej låta
hertigen där ligga och vänta »såsom i Söderköping efter några
skedde; ty hvar någon skulle vänta, borde väntas efter oss, och
vi icke efter andre». Från tidén för själfva riksdagen innehåller
emellertid Karls registratur intet, som tyder på missnöje med
andra rådsherrar än Flemming och Stenbock och det enda från
denna tid, som skulle kunna tolkas såsom bevis för att någre
riksråd kommit senare, är att registraturet innehåller skriftliga
meddelanden från hertigen till Högen ski ld Bjelke och Erik Sparre
af den 3 och 4 Oktober. Själf anlände hertigen den 1 Oktober
således en dag senare än mötet var utlyst3).
Hvad Erik Stenbock angår hade han, alt sedan aftalet o in
regeringen ingicks i september 1594, vistats i Vestergötland utan
att deltaga i de stora rådsmötena i Februari och under sommaren
1595, och det var ej nog att han sålunda undandrog sig att
medverka till styrelsens skötande, utan han visade också —
åtminstone enligt hertigens åsigt — olydnad mot dennes och de
öfriga riksrådens anordningar, hvilket tid efter annan [-framkal-]ade-] {+framkal-
]ade+} åtskilliga onådiga bref från den förre4). Själf ville han
göra troligt, att detta var oförskyldt, och klagade i ett bref till
Bland ßiksdagsacta finnes en afskrift af kallelsen till ständerna i
Östergötland, dat. den 16 Ang. (den i Reg. är dat. den 5 och stäld till de finska
ständerna) och undertecknad ej blott af Karl utan ock af Nils Gyllenstjerna,
Gustaf Banér, Erik Sparre. Ture och Klas Bjelke, Gustaf Oxenstjerna och Jöran
Posse. Förmodligen var det sålunda dessa, som bevistade rådsmötet i Stockholm
i Augusti — Se Hist. Tidskr. 1884 s. 84.
2) Det heter nämligen däri blott, att man hoppades, att riksdagen ej skulle
blifva konungen misshaglig, då man underrättat honom därom, och då icke något
annat skulle förhandlas därpå än sådant, som var honom och riket till nytta.
3) Den 29 September underrättade han ständerna, att han ej kunde komma
förr än om fredag. Denna inföll på den 3 Oktober, men Reg. utvisar, att han
redan anlände den 1 Oktober.
4) Så klandrar han den 16 Aug. att han förändrat regeringens förordningar
om uppbörden och i bannebrefvet af den 6 Okt. (se föreg, s.) beifrar han, att
Stenbock söndrat sig från de andra riksråden, fast än styrelsen enligt
regeringsföreningen skulle föras med »samhälligt råd». Se ock Ilist. Tidskr. 1884 s. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
