Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 59 4 — 1596. 33
Hogenskild Bjelke öfver de »hårda och skarpa» skrifvelser, dem
han på sin »ålderdom och gamla och slättne dagar borde
vara förskonad med» 1), men nu hörsammade han ej kallelsen
till riksdagen 2), och ehuru han i ett bref till rådet uppgaf, att
detta berodde af sjukdom, torde dock ett omdöme 0111 riksdagen,
hvilket han i det ofvannämda brefvet till H. Bjelke uppgaf
vara ett gängse »tal», men som antagligen just var hans egen åsigt,
bättre belysa den verkliga orsaken till hans uteblifvande.
Enligt det nämda »talet», som sades härröra från Småland, skulle
adeln beklaga sig öfver rådet, att den ej hade något bistånd af
det samma, ty marsken höll sig dold och »drotsen, som borde
ock svara på" konungens vägnar, den de ock borde hafva tröst
af, han beviljar och utskrifver herredag konungen o veterligt, där
med de lätteligen kunna blifva tvungne till det de icke bore göra,
där ingen är orsaken till utom drotsen, som de andre af rådet emot
till sådan herredag och annat samtycker». Yi få också i det
följande se, att hertigen ej satte mycket tro till E. Gustafssons
ursäkter.
Att Klas Flemming ej blott själf uteblef, utan äfven
hindrade de flesta af Finlands ständer att infinna sig, är tillräckligt
kändt. I allmänhet bevistade adeln mötet i ringa antal. En
medlem däraf, hvars närvaro man knappast skulle väntat, men
som dock verkligen kom, var Gustaf Brahe 3).
Däremot infann sig Erik Brahe icke*) och Arvid
Gustafsson Stenbock först efter det egentliga mötets slut samt af
nödtvång. De ofrälse stånden inom det egentliga Sverige
hörsammade i allmänhet villigt kallelsen. Det enda undantaget därifrån
synes hafva varit Stockholms borgerskap, bland hvilket det
konungska partiet denna tid antagligen hade öfvervigt i följd af
den tvist, som uppstått med hertigen angående stadens nya
privilegier 5). Visserligen sände staden ombud till mötet, men
desse förbjödos genom en »fullmakt» eller instruktion att
samtycka till något, som stred mot arfföreningen och lagen 6).
^ Orig. bl. Acta hist., dat d. 2 Okt. 1595.
2) Den utfärdades till honom den 13 Augusti.
3) Abraham Brahes Tidebok. Svenskt Archivum s. 13.
4) Af ett hans bref till Erik Sparre den 9 November 1595 framgår att den
senare »gerna sett» att han kommit till mötet, men sedan gillat hans skäl för
uteblifvandet. Acta hist.
ö) Jämf. Hist. Tidskr. 1884 s. 33, n. 5 och s. 74.
6) I »spörsmål», som hertigen den 27 Oktober framstälde till Stockholms
riksdagsmän, anmärkte han med afseende på detta förbud, att det innebar en
Hist. Tidskrift 1885. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
