Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94—1 5 96. 39
»och detta öfverensstämmer också med hvad man från andra håll
har sig bekant om åtskilliga adelsmäns åsigter. I alla händelser
bestyrka dock dessa svar, att inom ståndet allvarsamma
betänkligheter gjorde sig gällande mot att ständerna skulle öfvertaga
den roll, som hertigen tillämnade dem.
Stockholms riksdagsmän afgåfvo ett särskildt utlåtande, och
såsom man kunde vänta på grund af deras ofvan omtalade
instruktion, blef detta ej häller i enlighet med Karls önskningar.
De erkänna visserligen hertigen med råds råde såsom en förman i
regeringen, men endast i mån af konungens uppdrag; förklara sig
för ringa att yttra sig om hans »titels förmering» och låta sin
trohetsförsäkran åtföljas af en påminnelse om, att de själfva
»skulle blifva hållna vid lag och privilegier, hvarpå konungen »med
eå och löfte» försäkrat dem. I religionsfrågan medgifva de, att
alt skulle få afskaffas som stred mot Upsala mötes beslut och
konungens försäkring; dock borde det ske »fogligen». Angående
alla de andra punkterna förklarade de sig obehöriga att
bestämma något, utan hemstälde dem till konungens, hertigens och
rådets afgörande. Till sist anmärkte de, att de ej på förhand
underrättats om de framstälda punkterna, och uttalade en
förhoppning, att deras enfaldiga svar, såsom afgifna på en fri
riksdag, ej måtte illa upptagas 1).
De utlåtanden, som finnas af de öfriga ofrälse — presterna,
representanterna för en mängd landsortsstäder och bönderna — 2)
visa däremot, att hertigen hos dessa klasser i allmänhet fann det
stöd han hoppats vinna genom sitt vädjande till ständerna. De
erkänna honom alla som regent, presterna dock med åberopande
af konungens uppdrag, men de öfriga på grund af konungens
kröningsed, och bifalla hans vilkor med afseende på titeln,
ämbetsutnämningar, (hvarvid borgarnes svar dock är något
sväfvande angående den förra, och presternas angående den senare
punkten) samt vad till Polen. Förbudet mot att förbigå regeringen
upptages väl uttryckligen endast i stadsrepresentanternas svar,
men de öfrigas tystnad torde få tolkas såsom samtycke. Hertigens
hertigen, dels på att en afskrift af Knut Perssons berättelse i Acta hist. skall
liafva denna läsart. Den enda afskrift af nämnda berättelse, som jag funnit i
’denna samling, har emellertid Mans Stensson.
’) Bil. C.
2) Bil. B. D. E. Huru stadsrepresentanterna från de landskap, som ej
ünnas omnämnda i Bil. D., förhållit sig, eller om de ej infunnit sig till
riksdagen, känner jag ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
