Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 59 4 — 1596. 43
hänvisades till konungen, men ständerna förklara de sig gerna
vilja råda och styrka till att hans begäran måtte bifallas.
Slutligen innehåller svaret det bekanta förslaget om en
kombination mellan landskapsmöten och riksdagen. Något uppslag
härtill finnes ej i de särskilda svaren, såvida ej
Stockholmsombudens klagomål öfver att de ej förut fått del af
riksdagsärendena skulle kunna anses såsom ett sådant1).
Redan innan detta svar tillstälts hertigen, var denne färdig
med en ny framställning till ständerna, i hvilken han särskildt
yrkade landsförvisning för dem, som hädanefter affölle från den
augsburgiska läran och evangelii sanning, men på samma gång
uttryckligen föreslog upphäfvandet af det 1594 stadgade
arf-löshetsstraffet för affall2). Dessutom begärde han, att
ständerna nu ville »samsätta sig att blifva vid Upsala mötes beslut,
deras ed och konungens försäkran, aktandes att de komma
öfverens med salig konung Göstafs testamente, däruti förmält varder,
att vid alt det goda, H. K. M:ts efterkommande arfvingar skola
hafva i detta och det tillkommande lifvet, skola de aldrig vika
från den rena läran». Som man ser kommer detta förslag mycket
nära den redan påpekade konseqvensen af Karls politiska system,
att kränkandet af den protestantiska samhällsordningen borde
medföra tronens förlust 3). Han utdrog den dock ej, utan sökte
nu tvärtom finna en utväg att med bibehållande af sin
ståndpunkt undgå den samma, i det han tillika föreslog, å ena sidan
att ständerna skulle förklara, det de oryggligt ville blifva vid
den trohet, de voro skyldiga konungen, och ej tillräkna honom,
utan papisternas stämplingar de hittills begångna felstegen, men
å andra sidan att de skulle förbinda sig att ej för framtiden
låta någon konung, som vore uppfostrad i katolicismen (»såsom
befruktandes är med K, M:ts söner») eller annan villfarande
lära, komma till regementet, förr än han afgifvit en försäkran
både om religionen och annat, som af ålder varit vanligt.
Huruvida denna skrifvelse verkligen meddelades ständerna, är
emellertid ej klart4) ; bland riksdagshandlingarne finnes ej något utlå-
*) Riksdagsacta. I H. S. H. X. ss. 14—23 finnes denna handling
tämligen noggrant och i allmänhet ord för ord återgifven.
2) Se Norlin a a. s. 114.
3) Se ofvan s. 27 n. 1.
4) Dess rubrik i Reg. lyder: »Detta efterskrifna behöfves att gifva
ständerna tillkänna, när de sig uppå de förra punkter, som innelagda äro,
förklarat hafva, af Söderköping den 16 Oktober.<> i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
