Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
S. J. BOETHIUS.
Sveriges rikes ständer i sin kungliga kröning däremot lofvat och
tillsagt».
Af det nu anförda framgår, att med afseende på den
omtvistade punkten om religionen ständernas mening blef
bestämmande för riksdagsbeslutet och att sålunda katolska lekmän,
som förhöllo sig »roligen», skulle i enlighet med konungens
försäkring få vistas i landet samt endast de katolska presterna
landsförvisas, och detta blott på grund däraf att de förhållit sig
oroligt. Att hertigens afvikande mening dock ej utan vidare
lemnats opåaktad, framgår af den andra anförda handlingen:
föreningen om religionen.
Yi hafva sett, huru både i ett af adelns svar och i
hertigens framställning af den 16 Oktober fråga varit om särskilda
straffbestämmelser för affall — vid sidan af dem mot katoliker
i allmänhet. Denna tanke genomfördes nu i den nämda
föreningen på ett sådant sätt, att ständerna, utan att formelt frångå
de nyss anförda genom riksdagsbeslutet bekräftade medgifvandena.
åt katolikerne, kunde i väsentlig mån tillmötesgå hertigens
önskningar. I föreningen förklarades nämligen, att den rätt att vistas
i riket och där njuta lag och privilegier, som Sigismunds
försäkring tillerkänt katoliker, så länge de förhöllo sig froligen,
endast skulle gälla och varit ämnad att gälla dem, som vid tiden
för kröningen veterligen voro katoliker — hvilka nu till
yttermera visso uppräknas — hvarför alla, som efter denna händelse
affallit eller komme att affalla till någon främmande »bilära»,
befordrade sådans spridning i riket eller däri uppfostrade sina
barn, skulle mista sitt arf och landsförvisas.
På grund häraf synes man berättigad att påstå, det
slutligen en kompromiss kom till stånd mellan hertigens och
ständernas olika åsigter i religionsfrågan, i det den förre — genom
att godkänna riksdagsbeslutet — afstod från sitt ursprungliga
yrkande på landsflykt för alla katoliker, och de senare, genom
»föreningen», medgåfvo detta straffs tillämpning på dem, som
affallit eller afföllo efter kröningen 1). Att de därvid gingo ännu
*) Min tolkning af 1595 års riksdagsbeslut och förening, enligt hvilken de
ej stå i strid med hvarandra, öfverensstämmer ej med Säves och Norlins
npp-fattning. Den senare har dock i en rättelse till sitt arbete medgifvit såsom en
möjlighet, att de båda handlingar låta förena sig med hvarandra, men bestrider
dock sannolikheten däraf. Det skäl han anför härvid är dock fullkomligt
ohållbart, ty naturligtvis måste en allmän regel kunna inskränkas genom en närmar©
tolkning af dess mening. Egendomligt är visserligen, att föreningen ej svnea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
