- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
49

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94—1 5 96. 49

(d. 28 Mars 1596) påstå, att nämnda ordning författats med
rådets samtycke och rättats af de närvarande ständerna. För
öfrigt blef denna ordning understäld landskapsmenigheternas
pröfning, när dessas bekräftelse inhemtades på själfva
riksdagsbeslutet. l)

Härmed har jag framlagt hvad jag funnit källorna gifva vid
handen med afseende på förhandling arria2) och de speciella
besluten vid detta möte. Hvad det allmänna resultatet däraf angår
har jag ej något egentligt nytt att anföra. Det inflytande, som
Söderköpings riksdag utöfvat på vårt fäderneslands öden, liar
varit alt för genomgripande, för att ej efterverlden skulle förstått
dess hufvudsakliga betydelse: att hafva häfdat vårt lands
nationella själfständighet, ordningen och enheten i dess förvaltning
samt dess protestantiska tro, men på samma gång också flyttat
striden mellan Sigismund ock hans folk utom den formella rättens
råmärken.

Däremot har en del samtida i det längsta sökt tillsluta sina
ögon för detta sistnämda förhållande. I första rummet gäller
detta om medlemmarne af det egentliga rådspartiet, och i själfva
verket var detta ganska naturligt. Om nämligen i följd af
riksdagsbeslutet en revolutionär författningskamp komme att uppstå,
då kunde tydligen dessa herrar ej undgå att därunder taga parti
antingen för konungen eller hertigen, eller med andra ord att till
förmån för en sak, som i intetdera fallet var deras egen, utsätta
sig för de faror, som åtfölja ett inbördes krig, och dessa faror
voro nu ännu större än förut, ty fore riksdagen hade endast en
anslutning till hertigen kunnat medföra juridiskt ansvar, men nu
bildade riksdagsbeslutets slutord, hvarigenom de, som afföllo från

ï) Reg. d. 30 Oct. 1595.

2) Nämnas må dock, att bland Acta ang. Ridderskapet och Adeln (Riksark.)
finnes i åtskilliga exemplar en böneskrift från adeln till hertigen »belangande några
punkter, som i lika måtto tillförene i den kungliga kröning, i Upsala senast
skedde, äro blifne i underdånighet berörde», och denna öfverlemnades enligt en
anteckning å ett af exemplaren till hertigen den 30 Oktober genom Gustaf Banér,
» efter deras begäran».

De märkligaste punkterna äro : eftergift af de 2 årliga hästarne och hvar
tredje års konungshästarne ; att adeln, »enligt Kongl. Maj:ts nådiga tillåteke»,
skulle få uppbära alla kungliga sakören af sina landtbönder; att adelsmans
landt-bönder inom gref- och friherreskap samt förläning ej skulle behöfva utgöra
skjutsfärder och gärder till förläningstagarne, på det ej den ena adelsmannen måtte
synas skatta till en annan; att adelns landtbönder, efter Gud nu gifvit fred, måtte
fä åtnjuta sina gamla friheter, »efter som de det i Upsala uti den sista konungs
kröning nödtorftligen i underdånighet hafva begärt, förklarat och med god grund
och skäl nogsamt bevist. Jämför »Om den svenska högadeln» etc. ss. 98 och följ.
Antagligen har denna framställning ej ledt till något resultat.

Hist. Tidskrift 1885. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free