- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
51

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 59 4 — 1596. 51

Huru mycket än en dylik skrifvelse må hafva kunnat inverka
på riksdagens gång, om den ankommit i tid, så blef den dock nu
kraftlös. Att hertigen i följd däraf skulle frivilligt uppgifva den
fördel han erhållit genom riksdagsbeslutet, var nog ej ens värdt
att ifrågasätta, och dessutom hade antagligen större delen af
ständerna lemnat Söderköping, när brefvet ankom, ehuru
hertigen och rådet ännu voro qvar. För riksråden återstod därför
knappast något annat än att försöka, om ej konungen kunde
omvändas till deras egen optimistiska uppfattning af hvad som
passerat. Detta är också tydligen syftet med det svar på hans
skrifvelse, som de den 7 November uppsatte i Söderköping, men
som sedermera en del af dem i samråd med hertigen något
förändrade i Vadstena, innan det jemte hertigens svar på konungens
bref afsändes till Polen med Karls tjänare Mårten Kerner.1)

Till en början uttala de i denna skrifvelse sin ledsnad öfver
att konungens bref ej förr hade ankommit, påminna om, att de
i god tid underlättat om riksdagskallelsen, samt genom
Ard-zhiofski skrifvit, att de för sin del gerna sett att riksdagen
måtte »blifva till baka», men försäkra tillika, att den »icke stod
till att undvika», och att de icke »utan efter mycket betänkande
och öfvervägande» samtyckt därtill. De beklaga sig nu öfver
konungens »häftiga och endels onådiga skrifvelse», genom hvilken
de, innan konungen ännu »rätteligen förnummit, hvad här
handladt och be si ut ad t var», blifvit beskylda för att vilja förkränka
hans myndighet, då de däremot för konungens bästa utstått och
ännu dagligen måste utstå »stor möda och arbete». Hvad
riksdagen angick kunde den »med rätta icke uttydas vara konungens
höghet eller rättighet uti någon måtto fornär, utan hållen efter
detta rikes gamla och lofliga sedvana och rätt», och om konungen
ville betänka alla saker efter sitt höga förstånd och såsom en
infödd svensk konung, i stället för att lyssna till rådets och rikets
ovänner, och om han såsom »en svuren trygger och trogen konung»
ville efter sträfva inländsk fred, enighet och inbördes rolighet
(»däruppå ock ali denna riksdags förhandling och beslut länder») så

’) Bland Acta hist. finnes en afskrift af detta bref dat. den 7 Nov.
Uppgifterna om dess förändrande i Vadstena äro hemtade ur ett bref från några
riksråd af deu 13 Dec. (Orig. i samma saml.) Däri säga herrarne, att de hällre

velat att »någon svensk af adel» skulle användts till beskickningen i stället för

Kerner. När denne afgick vet jag ej, men den 13 Dec. hade det ej skett,
emedan det förändrade exemplaret af rådets bref till konungen då sändes de riksråd,
som ej voro med i Vadstena, till försegling. Om afskriften bl. Acta hist. återger

den ursprungliga eller den förändrade lydelsen, måste, oaktadt dat., lemnas oafgjordt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free