- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
65

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 9 4—i 5 9 6. 65

vid det tillämnade besöket trodde han att »goda råd skulle blifva
dyra», men »att Mats Bengssson skall blifva vid sitt ämbete som
tillförene», visste han icke »med hvad skäl och gagn det ske
skall».

Vare sig detta betänkande var afsedt för hertigen, eller
Sparre i ett särskildt bref utvecklade sina åsigter för denne, så
förklarade hertigen den 25 Januari att lian, i enlighet med Sparres
råd, till ett nytt rådsmöte uppsköt frågan om legationen till
Danmark.

Det var emellertid ej blott de på mötet i Vadstena väckta
frågorna, som under tiden närmast efter det samma utgjorde
föremål för Karls skrifvelser till rådet. Sålunda var det nu, som
han framkom med det redan omtalade förslaget, att Sigismund före
sin hemkomst skulle affordras en ny försäkran och i ett bref till
Hogenskild Bjelke af den 17 December uttalar han sin fruktan
för att Polackarne, om konungen nästa sommar ville resa hem,
skulle kräfva uppfyllandet af de löften om Estlands afträdande,
som Sigismund 1593 måst gifva dem. Den omständigheten, att
Sigismund under den förflutna sommaren2) begärt hertigens
utlåtande angående denna sak, ansåg han vara ett bevis för lians
farhåga att Polackarne skulle framkomma med denna fordran.
Han uttalade såsom sin mening, att ingen del af riket kunde
afsöndras utan ständernas bifall, och föreslog, att ett mot
Polackarnes anspråk riktadt bref skulle sändas till konungen.3)
Herrarne ville dock lika litet vara med härom som om att affordra
Sigismund en ny försäkran, ehuru de liksom i denna fråga bemantlade
sin motvilja genom att skylla på den tidsutdrägt, som skulle
förorsakas af rådets medverkan. Visserligen uppsatte Erik Sparre
åtskilliga skäl till vederläggning af Polackarnes anspråk — hvilken
skrift hertigen förklarade sig längre fram ämna skicka konungen —
men liksom de andra herrarne rådde han dock på ofvan angifna
grund hertigen att sända den föreslagna skrifvelsen blott i sitt

’) Se härom Hjärne, a. a., sid 32. Sigismund hade själf underrättat hertigen
om detta löfte, »Om den svenska högadeln» etc., sid. 79. Den där (n. 1) citerade
afskriften af Sigismunds försäkran till de polska ständerna företer den olikheten
med Hjärnes redogörelse, att däri Allhelgonadag (den 1 Nov.) 1594 angifves såsom
den yttersta tidpunkten för Sigismunds återresa, under det att den senare har S:t
Bartholomæi dag (den 24 Augusti), samt att i den förra blott talas om
uppfyllandet af pacta conventa vid Sigismunds val, men i den senare bestämdt talas om

Estlands afträdelse. I hufvudsak råder dock öfverensstämmelse mellan de båda
versionerna.

2) Se Hist. Tidskr. 1884, sid. 89.

3) Karl bref till H. Bjelke bl. Acta hist.

Hist. Tidskrift 1885» 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free