- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
70

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

S. J. BOETHIUS.

mot den tredje af bröderna Stenbock: Karl Gustafsson.
Orsaken härtill var, såsom framgår af hertigens skrifvelse till honom
den 24 Januari 1596, att Karl Stenbock ej blott uteblifvit från
Söderköping, utan ock, oaktadt hertigen kallat honom till
Vadstena för att där förena sig om riksdagsbeslutet, hvarken
kommit dit eller till mötet i Jönköping samt dessutom begått åtskilliga
olagligheter (betungat allmogen m. m. 1). På grund häraf
återkallade han genom brefvet hans förläning och gaf den 1 Mars
vederbörande fogde befallning om denna åtgärds genomförande,
därvid ytterligare anförande såsom skäl att Karl Stenbock »med
de påfviske hycklat». Då hertigens utskickade i enlighet
härmed infann sig hos Stenbock, svarade emellertid denne, att han
ej mottagit någon förläning af hertigen, och att de, som uppburo
något af hans förläningar, skulle få betala dubbelt igen.
Hertigen förnyade då sin befallning samt föreskref tillika, att, om
Karl Stenbocks tjenare satte sig till motvärn, skulle de fängslas2).
För tillfället afstannade emellertid denna tvist, då Karl Stenbock
nu begaf sig Polen, men hertigen var dock fortfarande orolig
och uppretad med anledning däraf, och denna hans
sinnesstämning fick ytterligare näring genom underrättelsen, att Stenbock
såväl på utresan som vid sin sons kort förut firade begrafning
fällt otillbörliga yttranden om hertigen 3). Härtill kommo
underrättelser att Arvid Stenbock ej brydde sig om den
afsättnings-dom, som hertigen afkunnat öfver honom eller, såsom hertigen
uttryckte sig: »ej aktade denne mäktig att sätta honom af
någon befallning eller igenkalla någon förläning, utan förer
konungen sig för ett skygge, där honom intet borde». Dock synes han
ej hafva vågat återvända till sitt ståthållareskap, ty hertigen
omtalar blott att han låtit utgå bref till prester, fogdar och
bönder. Dessa bref stodo emellertid i uppenbar strid mot
hertigens befallningar, dem herr Arvid »ej skämmes säga sig vilja
förhindra» 4), och kyrkotionden från sin förläning Säby socken lät
han oaktadt hertigens igenkallelsebref taga hem till sin gård 5).

Detta bref är ytterligare ett bevis, utöfver dem som jag anfört i »Om
den svenska högadeln» etc. s. 126, på att K. Stenbock denna tid ej var
ståthållare i Småland. När han blef det skall visas i det följande.

2) Karl till Axel Jönsson. Reg. den 16 Mars 1596.

3) Hertigen till H. Bjelke. Ibid. den 19 Mars.

4) Dessa uppgifter äro hemtade ur ett hertigens bref till samtliga riksråden,
den 28 Febr. 1596. Järnf. ock ofvan s. 57 n. 1.

ö) Den 17 Febr. befalde hertigen en sin tjenare ät er tas a denna tionde.
Reg. 1596.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free