- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
107

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA.

107

någon del af ämnet dock utan kännedom om svenska dokument
eller arbeten, samt slutligen åtskilliga arbeten, som på spridda

ställen lemnat upplysningar och hvilka hvar på sitt ställe anföras.

* *

*



Sveriges förbindelser med Nederländerna — liksom för öfrigt
så många andra förbindelser af mera ordnad och betydelsefull
beskaffenhet — kunna sägas egentligen taga sin början med Gustaf
I:s regering och voro äfven liksom andra till en början
uteslutande af komniersiel natur. Men äfven den föregående tiden
saknar ej ansatser till ett mera direkt närmande emellan de
nämda länderna. Detta inleddes af de nederländska städerna
vid och omkring Zuydersee, hvilka voro medlemmar af det vidt
utgrenade Hanseförbundet. Det är städerna Kampen, Zutfen,
Harderwyk samt någon gång Stavern, Deventer och Groningen,
som vi finna nämda i vår medeltids urkunder såsom de därtill
Norden fört södra Europas produkter för att där hämta de få
varor, som då för tiden utgjorde det förras bidrag till den
allmänna kulturen.

Länge var denna beröring med de nederländska städerna
blott medelbar öfver Hamburg och Lübeck, hvilken senare stad
ju tidigast beredt sig en marknadsplats i de nordiska länderna,
men snart finna vi de förstnämda med förbigående af denna sin
herskarinna träda omedelbart och sjelfständigt i förbindelse med
norden, till dess slutligen detta skedde både till trots för och i
fiendskap med Lübeck; och just denna fiendskap underlättade
Gustaf I:s företag att totalt bryta med nämda stad och ingå
med Nederländarne det fördrag, som inledde ett långt skede af
ej blott kommersiel, utan äfven politisk förbindelse.

Det var det rika sillfisket utanför kusten från Bergen till
Skanör och Falsterbo, hvilket på 1300-talet drog till dessa
stränder jämväl andra företagsamma främlingar än dem, som
af ålder innehaft handeln i dessa farvatten, nämligen Lübeckarne
och de öfriga nordliga hansestädernas befolkning; och de nämda
orterna voro, såsom bekant, de förnämsta platserna för
varuutbytet här uppe. Den lilla till Kattegat utskjutande del af
Sverige, som ingick i denna kuststräcka, kunde naturligtvis
knappast medräknas; men då den äregirige och orolige hertig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free