Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA.
119
bästa i framtiden, synnerligen den vattenkonst, som Eders Nåde
befalde mig akt uppå gifva.» I Mecheln såg han Kristiern II:s
trenne barn »nog ståteliga hållas», vidare besökte han Löwen,
Bruxelles och var tillbaka i Gent igen den utsatta dagen, den IG
juli. Emellertid var man ej ännu färdig med hans sak, för
hvilken ofvannämda Simon Assendelft var ifrigt verksam, utan först
då Olaus böljade klaga öfver dröjsmålet och de stora
svårigheterna och farorna att under höstens stormar komma hem,
kallades han till förhandling med kejsarens och fru
Margaretas-råd. A rådets sida klagades öfver åtskillig ofullständighet i
sändebudets bref med afseende på tullfriheten på saltet,
underskrifter, sigill och dylikt, vidare att konung Gustaf icke
vill-farit deras begäran att få drifva handel öfverallt och vid alla
tider na. 111.
På alla dessa punkter svarade Olaus på bästa sätt och så
tillfredsställande, att man lofvade att han skulle erhålla
bekräf-telsebref, »dock allena fru Margaretas mot det ena E. N:s
ön-skeliga bref, efter ty meniga Riksens råds insigle af Sverige*
der under ej utsänt var.»
Af Margareta erhöll Olaus också hennes reversalbref,
dag-tecknadt Gent den 29 juli 1527,1) som innehåller dels en
historik öfver de föregående underhandlingarne, hvilka vi redan
meddelat, dels bekräftelse på de ingångna öfverenskommelserna, utan
att dock upptaga bestämmelserna om vissa städer eller någon
tid för traktatens tilländagång. Hon uttrycker emellertid den
förhoppning att tullfriheten skulle utsträckas, begär dessutom
utförliga bestämmelser om lotsar, konvojer, bergarelön och att
uppsägelsen af fördraget skall ske icke i Amsterdam, utan inför
ståthållaren med flera i Haag.
Det var således i sjelfva verket intet reversalbref på ett
fördrag enligt de af konung Gustaf framlagda vilkoren, utan enligt
dem, som Nederländarne under förhandlingarne framstält om
utvidgade friheter, men på hvilka, såsom vi visat, konungen ej ens
inlåtit sig, hvarför också Margareta lofvade att afgifva en annan
ratifikation i kejsarens, landskapens och städernas namn, såsnart
nya bref till form och innehåll i enlighet med de framstälda
önskningarne ankommit. Kejsarens ratifikation på de första
öfverenskommelserna i Lübeck kunde emellertid Margareta hafva
lemnat, då hon hade erhållit densamma dagtecknad Granada den 19
^ Gustaf I:s reg. IV, 428; äfven i H. S. H., del. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
