Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..
121
Hur som helst, kom det emellertid att se ut, som skulle
konung Gustafs fördragsbrott mot Lübeck hämna sig sjelf, och
detta rätt snart. Det var i Nederländerna, som konung Kristiern
erhöll den flotta, med hvilken han tänkte återeröfra sina
förlorade kronor, och det är tydligt, att denna omständighet skulle
ansenligt störande inverka på det vänskapliga förhållande och
det lifliga umgänge, hvars grundande vi nyss förtäljt,
Yi känna de åtgärder till anfallets mötande som vidtogos
gemensamt af de nordiska konungarne och Lübeckarne. Men
redan dessförinnan hade dessa senare pressat konung Fredrik
att taga hämd på Nedeiiändarne genom att stänga sundet för
dem, tills de — och detta gälde särskildt inbyggarne i
provinsen Holland och Waterland — på ett möte, som utsattes skola
hållas i Köpenhamn juni 1532, hade uppgjort saken. Följden
var att repressalier togos af Nederländarne, ehuru de å andra
sidan genQin Danskarnes åtgärder i Sundet fingo vidkännas en
allmän och allvarlig stockning i handel och näringslif under
stort missnöje från deras sida, som däraf träffades.
Hurudan konung Gustafs sinnesstämming var mot
Nederländarne synes af den instruktion, han meddelade de svenska
sändebud, som begåfvo sig till nämda möte. De skulle förklara, att
om Holländarne »stodo faste med konung Kristiern, så ville han
utreda sitt största hufvudskepp, hvar så behöfvas kan», samt
framhålla konungens stora »tilltal» på Holländarne, att de »fört
honom en sådan fiende på handen emot den stora vilja och
vänskap, som han i förlidna år dem bevisat, att de hafva
kunnat fritt söka hans land och rike och haft full frihet såsom
hans egna förvandter m. m.»
På mötet förstodo emellertid de nederländska sändebuden
trots Lübeckarnes ansträngningar och trots de i början skarpa
meningsbrytningarne att bringa det därhän, att den 9 juli det
kom till en fred, i hvilken Nederländarne mot återställande af
de gamla förhållandena medgåfvo de klagande att på rättslig
väg söka ersättning af de enskilda personer, som genom att hjelpa
Kristiern vållat de båda konungarne skada och förlust. Och
då snart härefter konung Kristiern måste gifva sig, var ju
sjelfva hufvudorsaken till förvecklingarne bortfallen, ehuru
anledning till nya sådana snart uppkom. Konung Fredriks
sändebud till burgundiska hofvet, hvilka enligt konung Gustafs be-
Ëistorisk Tidskrift 1885. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
