- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
125

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..

125

grund af de anspråk nämde furste genom sitt giftermål med
Kristiern II:s dotter kunde komma att framställa äfven på
Sveriges rike.

Konung Gustaf kunde på herredagen i Linköping 1536
berätta att han fått underrättelser att »de Burgundiske ämnade
pfalzgrefven Fredrik till konung i Sverige, Norge och Danmark
och att de ämnade infalla vid Lödöse m. m. *), och borgarne
i denna stad uppmanas att afhålla sig från seglats till
Nederländerna »efter så månge och merklige tidender vankades från
hofvet i Burgund.2)»

Det var äfven så, Pfalzgrefven uppehöll sig vid denna tid
i Nederländerna att verka för sin sak, och ståthållarinnan Maria
tog parti för de upproriske i. Danmark, som förkastade den
mellan Lübeck och Kristian III ingångna freden i Hamburg
(febr. 1536) — ja hon tänkte till och med på att undsätta
Köpenhamn, hvilket dock provinsen Hollands motstånd gjorde
om intet.

Trots den misstämning, som hos Gustaf rådde mot Kristian
för hans tillvägagående vid nämda fred redde han sig dock att
med sin flotta möta den nederländska flotta, som troddes ärna
sig till Köpenhamns undsättning.3) Men detta skedde, som
nämdt, icke, och då den danska hufvudstaden (i juli) föll i
Kristians händer, behöfdes ej konung Gustafs ingripande.

Men dessa förvecklingar födde emellertid hos denne en
misstro mot det burgundiska hofvet, som ej på länge lade sig4),
om han ock var klok nog att ej därför göra något intrång i
samfärdseln mellan de båda länderna, och detta fastän
Lübeckarne efter freden med Sverige 1537 ifrigt och ofta sökte
återfå sitt gamla öfvertag och utverka Nederländernas
utestängande från handeln på Norden. Och snart fann denna misstro
ny näring af de politiska förhållandena. Den gamla farhågan,
att kejsaren förr eller senare skulle för Kristian II:s arfvingars
skull anfäkta de nordiska rikena kom dessas regenter att lyssna
till Frans I:s af Frankrike anbud om förbund och ömsesidig
hjelp mot den gemensamme motståndaren, något som
naturligtvis väckte ond blod vid det burgundiska hofvet. Så omtalar

Rådslag i Gust. I:s tid 1536 i »Meddelanden från Riksarkivet».

2) Till S. "Kiil d. 26 Mai 1536. Gust. I:s Reg.

3) Waitz anf. arb. III, s. 281.

4) Se t. ex. hans bref till Severin Kiil, 1539; Gust. Ls Reg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free