Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
C AHL SPRINGHORN.
konung Gustaf i ett bref mars 1542 ^ »att ett stort skry är i
Nederland en och det burgundiska hof om att en (fransk) legat
hafver varit här». Det var det franska sändebudet Christophe
Richer, som i oktober 1541 infunnit sig hos konungen och
troligen då inledde de underhandlingar, som ledde till Sveriges
första traktat med Frankrike juli 1542, genoin hvilken Sverige
liksom förut Danmark stälde sig järnte förstnämnda rike i
opposition mot den habsburgska makten. Som en af följderna af
denna politik kunna anses de stämplingar, som af Pfalzgrefven,
hertig Albrekt af Mecklenburg och kardinal Granvella
naturligtvis med kejsarens goda minne förehades mot Gustaf under
Dackefejden. Som konungen fått underrättelse »huruledes de
Burgundiska praktisera med ali makt uppå vårt och menige
rikes argaste och hafva ställt deras första anslag uppå
Nylödöse»2), förnyade han sin gamla befallning att denna stad skulle
flyttas till annan plats (Elfsborgs slott) och befalde dess
borgare att afhålla sig från ali vidare seglation till Nederländerna,
hvilken befallning, då den ej åtlyddes, först följande år i juni
återtogs, då konungen genom freden i Spejer åter kände sig trygg
och dessutom återknöt den skriftliga förbindelsen med
regen-tinnan Maria3); att äfven den kommersiela förbindelsen rönt
en lycklig inverkan är troligt, liksom det ock bekräftas af
t. ex. den omständigheten, att år 1546 från Lödöse och
Elfsborg ej mindre än 28 fartyg utgingo till Amsterdam och
återvände derifrån med last. 4)
Detta goda förhållande befästes ytterligare genom det
fredsfördrag, som med kejsaren afslöts i Bruxelles 1550 af Georg
Norman, enligt hvilket bl. a. vilkor konungens undersåtar skulle
obehindrade i kejsarens länder idka sin köpenskap; och då
samtidigt på »samtingsmarknaden i Strängnäs» af alla köpstadsmän
och borgare beslöts att afbryta ali förbindelse med Lübeck, togo
den svenska seglationen och handeln till vestra Europas länder
ny och större fart. °)
Mot cle Nederländare, som inkommo med fartyg till Sverige,
uppmanade konungen sina undersåtar att visa allt
tillmötesgående och tillkännagaf sin benägenhet att eftergifva dem kro-
R. R. d. 27 mars 1542.
2) R. R. d. 9 aug. 1543.
3) Ibid. d. 15 sept. 1544, 1547.
4) Forssell, anf. arb. II, s. 61.
5) Tegel II, s. 279—281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
