Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..
133
dighet, injurier och allehanda tyranni icke blott emot främmande
och utländingar, utan äfven emot rikets undersåtar, sina egna
blodsförvandter m. m.» På grund häraf kunde hans efterträdare
icke vara skyldig att svara för Eriks handlingar och företag
eller lemna ersättning för däraf förorsakad skada, hvaremot
konung Johan vore beredd att godtgöra ali sådan, som skett under
hans regering och kunde styrkas med bevis r).
Huruvida någon formlig uppgörelse åvägabragtes genom de
svenska sändebuden känna vi icke, de lemnade Nederländerna
snart härefter för att i Frankrike underhandla dels om »den
Narviske handeln», dels om andra konung Johans politiska
funderingar2). Svenska regeringen ansåg att Nederländarne
genom att förse Sveriges fiender med tillförsel brutit det förbund
»som ingåtts mellan konung Gustaf och kejsar Karl», hvarför
de borde åtnöja sig med halfva den fordrade summan och sedan
»kan them gifvas then förtröstning, att när K. M. kan komma
till then summa penningar af Spanien (?) skole the bekomma
theres betalning» 3).
Efter detta var det ej underligt att Vilhelm af Oranien år
1575, då hans och frihetssakens ställning var den mest
förtviflade och han såg sig nödsakad att fresta lyckan med att än en
gång vända sig till konung Johan med ungefär samma anhållan
som 1571, rönte ingen framgång. På Vilhelms skrifvelse, som
denna gång hitfördes af en eljes obekant »rådsherre» Georg
Schre-gel, svarade konungen att han visserligen beklagade
Nederländernas nödstälda belägenhet och vore benägen att genom sin
»intercession» bidraga till en fredlig lösning af stridsfrågorna, men
’) Ofvanst. efter »Abschrift des jenigen was . . . die herren . . . Gesanten . . .
dem hertzogen zu Alba . . . furgetragen haben» d. 6 mars 1572. Ibd.
2) Se härom förf:s uppsats »Om Sveriges förbindelse med Frankrike». Hist.
Bibi. 1880.
3) Rådslag 1573 jan.—febr. En särskild sida af dessa förvecklingar med
Nederländerna, hvilken var egnad att på det allvarligaste såra den ömtålige
svenske konungen, var den beryktade affären angående monumentet till konung
Gustafs graf, hvilket af enskild person blifvit i Antwerpen begärdt i qvarstad
fölen dennes fordran hos den från Sverige utsände konstnären Willem Boyen.
Konung Johan sökte dels hemma, dels på ort och ställe afvärja denna närgångenhet.
Det förra skedde genom att hemställa saken till det i Kalmar samlade rådet,
som föreslog att de holländske köpmännen i Stockholm skulle uppmanas skrifva
till Antwerpen och hota med repressalier i Sverige, men sjelfva ställa borgen
för ersättande af monumentets värde, i händelse beslaget ej upphäfdes. På ort
och ställe verkade Johan genom bref till hertig »Alba och de andre», och följden
blef att grafvården omsider kunde intaga sin plats i Upsala domkyrka. Rådslag
i kon. Johans tid, tr. i »Meddelanden från Riksarkivet». 111. Tidn. 1873, s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
