- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
134

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

C AHL SPRINGHORN.

sjelf var han i gammal förbindelse med huset Österrike-Burgund
och dessutom upptagen af ett långvarigt krig med Ryssland
m. m. 1), såsom ju var att vänta af denne konung, hvilkens
ställning till katolska reaktionen prins Vilhelm ej måtte hafva känt.
Och de handlingar vi för den närmast följande tiden ega angående
Sveriges förhållande till Nederländerna bekräfta trots sin
fåtalighet och sitt obetydliga intresse för öfrigt dessa konung Johans
tänkesätt. Ett sändebud från konung Filip i Spanien, »Capitaneus
Franciscus Erassus» (Francisco de Erasso) hitkom 1578 och dref
under detta och följande år underhandling med konung Johan
om förbund, hvarom konungen yttrar sig, att han besvarat dessa
förslag »såsom den af fädren ärfda vänskapen med konungen af
Spanien, min broder och vän, fordrade 2). Och såsom ett
ytterligare bevis på Johans känslor mot »de upproriske provinserna»
torde kanske förtjena att anföras ett äfven i och för sig sjelf
märkligt aktstycke, ett »öppet placat för Johan Baptista mot
Rotterdamske borgare», hvilket berättigade den bekante
konstnären att i Johans ocli konungens af Polen länder arrestera och
behålla såväl varor som skepp tillhörige nämda borgare, tills
ersättning blifvit lemnad för ett honom fråntaget skepp 3).

Sådan var konung Johans ställning till de för sitt
oberoende modigt kämpande Nederländarne, och någon förkofran
af de kommersiela förbindelser, hans fader inledt med dem,
kunde naturligt icke heller gerna komma i fråga. Dock fingo
de sista stunderna af hans regeringstid bevittna åtminstone
begynnelsen till ett omslag i båda dessa afseenden, — ett omslag,
som i sjelfva verket inleder ett nytt skede i historien om
Sveriges och Nederländernas förbindelser. Dessa hade hittills varit
uteslutande af kommersiel natur, och de försök Vilhelm af
Oranien gjort att utvidga dem till något mera, hade, såsom vi
sett, alldeles misslyckats. Det hade äfven i det föregående
varit Nedeländerna, som, ehuru i alla afseenden mest betydande,
sökt ocli underhållit en förbindelse, som medförde en
vinstgifvande handel — en sak, som alltid spelat en stor rol i den
nederländska politiken i Norden.

1) Johans svar d. 26 febr. 1575 i Riksark. Acta hist.

2) Johan till Alexander af Parma d. 13 Juli 1579. Kongl. ark. i Bruxelles.

Om Erasso och haus beskickning i Sthlm förvarar riksarkivet i afl. lektor
Ahl-qvists samling åtskilliga handlingar afskrifna ur arkivet i Simancas.

3) Sthlm d. 12 mais 1591. Riksark. i Haag, Lias Duitschland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free