Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..
139
till Elfsborg afsända en truppstyrka, ocli dit borde de med det
första attarda ett sändebud att närmare öfverlägga med hertigen.
Och nu anlände äfven De la Fromentière till Nederländerna
och framträdde den 26 april inför Generalstaterna med en
proposition af ungefär samma in nehåll som den de svenska
sändebuden inlemnat.
Som vanligt kunde intet svar gifvas på dylika
framställningar, förr än de blifvit behandlade af provinsialstaterna, ocli
härvid stannade frågan tillsvidare. Den gjorde det äfven därför
att General staterna först ville afvakta hvilket beslut skulle fattas
af drottning Elisabeth i England, till hvilken de svenska
sändebuden begåfvo sig. Staternas sändebud vid engelska hofvet,
Caron, fick i uppdrag att af drottningen söka förnimma hvad
svar lion gifvit..
Caron meddelade detta, så vidt lian kunnat få reda därpå,
i ett bref till Staterna den 19 maj 1599, och synes däraf att
Elisabeth blott i allmänna ordalag om vänskap besvarat hertig
Karls anbud om allians, enär lion ej ansåge hans regemente
nog säkert, så att lion kunde veta »af hvilken beskaffenhet en
närmare allians än en vänskapsförbindelse kunde vara». Hon
äliinade emellertid sända till Sverige ett par skepp för att
»rekognoscera förhållandena och taga en vue de lieu».
Med kännedom om detta för alliansen föga gynnande svar
är det lätt att tänka sig det besked de svenska sändebuden
efter sin återkomst till Nederländerna skulle erhålla.
General-staterna beklagade missförståndet mellan konung Sigismund
och hertigen med uttryckande af den fasta förtröstan, att de
skulle komma till en god enighet. Man förklarade vidare
att med Staternas tillstånd hade hvarken folk ei 1er skepp
blifvit brukade mot Sverige, utan, om så skett, hade de därtill
blifvit tvingade. Hvad anginge den begärda hjelpen, voro de nu
sjelfve ansatte af sina fiender, så att de intet kunde göra. Och
med anledning af hertigens bref att Staterna skulle förbjuda
handeln på Narva, Reval ocli andra platser tillhörande Sverige,
hvilka ännu voro Sigismund trogna, hade de beslutit att till
de förenade provinsernas städer skicka kopior af detsamma.1)
Resol, der St. Gen. 9—12 Juni. Det torde förtjena anmärkas att
Sigismund kort härefter lät hos Generalstaterna göra framställning om att köpa och
utföra vapen samt att de skulle seqvestrera hertig Karls skepp, gods och varor i
Nederländerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
