Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..
159
Lübeck samt de andre vid Norr- och Östersjön skulle intet
pre-judieera Kongl. Maj:t och kronan Sverige uti dess höghet,
regalier eller rättighet i dominio maris balthici.» Eljes återfinna vi
först och främst Nederländarnes gamla fordringar om frihet
från tullar och pålagor vid sin handel i vårt land nu formligen
bekräftad; det intrång de senast lidit i Östersjön af Sverigès
krigsföretag, lindras genom medgifvandet af fri och obehindrad
handel på Riga och andra städer under Sveriges fienders välde,
så vida de ej af Sveriges konung belägrades; ett ofta kändt
behof å Sveriges sida införde i traktaten bestämmelser om
ömsesidig tillåtelse att företaga värfningar, uppköpa vapen och
andra krigsförnödenheter, ömsesidigt uppdagande af stämplingar
och »hemliga praktiker» samt att den ene ej skulle understödja
den andres fiender.
Deremot skulle de, om de råkade i krig med andra makter,
bistå hvarandra, och en »närmare traktat» af samma dag
bestämde formerna för denna hjelp. Den skulle bestå i en
undsättning af 4,000 man, som skulle underhållas af den makt, som
lemnade hjelpen, hvilken dock skulle kunna utgöras i penningar,
skepp eller andra dylika förnödenheter. Från denna
hjelpsänd-ning skulle hvardera makten vara befriad, om den sjelf vore
invecklad i krig, och från hälften däraf, om i kraft af ett äldre
förbund sådan hjelp skulle lemnas åt någon annan makt.
Slutligen skulle detta fördrag vara gällande under 15 år och de
begge makterna hädanefter hålla ständiga sändebud hos
hvarandra.
Med detta fördrag afreste v. Dyck till sin konung, som han
fann i Narva, och som där d. 28 juli (g. st.) ratificerade det
ingångna förbundet, på hvilket följde generalstaternas
underskrift d. 11 dec. (n. st.) 1614
Yi hafva härmed fört framställningen af Sveriges äldre
förbindelser mot de nederländska förenade provinserna till dess
foresat t a ändpunkt, förbundet af 1614. Detta förbund torde
nämligen utan tvifvel kunna få anses såsom en sådan slutpunkt på
*) Angående dagen för ratificationen finnas olika uppgifter hos olika förf.
Vi hafva följt Aitzema, då vi veta att Gen.-St. denna dag utsago ett par af sina
medlemmar att kollationera den från Gustaf Adolf mottagna traktaten med sin
egen, ehuru Resol. St. upptager ratif. under d. 31 dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
