- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
167

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM HISTORISKA FÖRENINGAR I LANDSORTEN.

167

skilnaden är stor både med afseende på innehåll och omfång.
Den skånska tidskriftens innehåll är af alldeles öfvervägande
historisk art. I tidskriften, som utgifves i Göteborg, är det
historiska ocli arkeologiska mera jämnt fördeladt, ehuru med
någon öfvervigt för det senare. Föreningen i Södermanland
synes hafva gjort till sin hufvuduppgift att framdraga det som
kan vara af intresse för kulturhistoria och folkspråk. De skrifter,
som blifvit offentliggjorda af Helsinglands fornminnessällskap,
röra sig uteslutande inom språkforskningens område. Innehållet
i Dalarnes fornminnesförenings tidskrift är af mycket omvexlande
beskaffenhet. De öfriga föreningarna hafva i allmänhet låtit sina
publikationer antaga en mera rent arkeologisk karaktär. Hvad
omfånget beträffar, intaga tidskrifterna, som utgifvas i Skåne,
Göteborg och Upland, främsta rummet och därnäst de af
föreningen i Södermanland offentliggjorda »Bidragen»; de andra
föreningarnas publicistiska verksamhet har varit jämförelsevis
obetydlig. Detta har säkerligen icke berott på bristande nit och
intresse hos dem, som uträttat litet, utan därpå, att de hafva
haft för ringa antal medlemmar och för små tillgångar för att
kunna verka med tillbörlig kraft.1) Häraf torde man vara
berättigad att draga den slutsatsen, att det afsedda ändamålet
svårligen därigenom vinnes att hvarje landskap har sin egen
förening, utan lättare torde uppnås, om två eller flere närgränsande
landskap tillsammans finge bilda ett ’område för en jämförelsevis
större förenings verksamhet. Att en sådan koncentration skulle
leda till godt resultat, kan man taga för gifvet; ett försök i den
riktningen har ju redan med framgång gjorts i södra Sverige.
Det är svårt att med bestämdhet yttra sig om den frågan, huru
landskapen i så fall borde grupperas, men förslagsvis kan dock
följande fördelning uppgöras :

1) Skåne, Halland och Blekinge; 2) Östergötland, Småland
Öland och möjligen Gotland ; 3) Vestergötland, Dalsland och
Bohus län; 4) Södermanland, Närike och Y ärm lan cl ; 5) Upland,
Vestmanland och Dalarne; 6) Norrland.2)

’) I företalet till andra häftet af Dalarnes fornminnesförenings tidskrift läsas

följande ord: »Deri afgift, som årligen erlägges, är så låg, att man får varci nöjd,

om man därmed kan bestrida de löpande utgifterna, och följaktligen räcker hon
ej till för bildandet af en fond för större arbeten eller undersökningar.» Det
samma gäller förmodligen äfven om många andra fornminnesföreningar.

2) Gestrikland skulle möjligen kunna hänföras till gruppen JSl:r 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free