- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
176

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.

motton väl. Yi äre nu har temmeligen i längtan at se, huru sakerne
med keyserlige hofvet vilia aflöpa. Det är ett stygt tricherie, som
blifvit brukat med de ryske öfverblefne, om det är vist, at de
flocketals få smyga sig åt Pohlen igen. Jag fruchtar at det aldrig blifver
så förlåtit. I Holland dömer man, at den materien med Kyssarne
blifver af Hans Maj:t tagen til förevändning och svepsak til något
annat, ty eliest mena de, at den saken ej voro så mycket värd ocli
besynnerlig, efter Kyssen skal hafva tilbudit at för de 1000 Kyssar,
eller huru många de kunne vara, som Hans Maj:t återbegärer, vilia
släppa lös så månge Svenske igen, som hos Kyssen sittia fångne.
Kan ske detta tilbudet tör vara updichtat, som mycket annat. Det
H. Cantzlirådet har öfverskickat angående Holsten ska väsendet, ger
Collegio gott lins’ deruti. Ingen ting har hertiginnan deraf förr
communicerat. Det har ej eller någonsin varit Holstenernes vana
at gifva här del af något, fast man borde dem aldrig så nödvändigt
hafva, men at löpa med deras uptog får man ofta nog lof til. Med
det svaret, som Hans Maj:t låtit afgå til Storren1) i 9:de Chursaken,
lärer Hannover aldrig vara tilfreds. Där synes vara ett bifall, men
med sådana vilkor, som aldrig kunna af de Catholiske tillåtas.
Ergo lärer man ändå stå där. Hvad våre herrar i Cantzliet läre
tvckia der om, får man se, när de här näst komma tilsamman.
Efter det iag tilförende märkt, lärer gr. Gyllenstolpe ej finna sin
mening igen, men väl gr. Horn.

Den Majoren Figing, hvars sköldebref H. Cantzlirådet frågar
efter, mins iag aldrig mig hafva hört nämnas, ej eller någon annan
här i Cantzliet. Om då för honom något sköldebref har blifvit
hem-sänt, så är det säkert förkommit. Min hustru meel mig låter förmäla
H. Cantzlirådet och hans k. fru vår hörsamste tienst, så och til Hr
och Syster Cederhielm. Jag är med vördnat af alt hierta etc.

P.S.

Det H. Cantzlirådet behagar nämna om hertiginnans bref til
Gr. Piper, är i sig sielft sälsamt, men mig kommer det ej imderligit
före, ty iag lärer redan tilförende berättat, at man om den materien
i det hofvet har aldrig giordt någon hemlighet, och at man alt fort
framhärdar at vara där öfver förbitrat. Jag lägger nu det til, at iag
af god hand vet, at H. Cantzlirådet af Hertiginnan beskylles för den,
som med sine lärda discourser styfvat konungen emot Paikul, och
står derföre där i slätt credit. Hvilken som där til hielper, är lätt
att döma, men ej rådligit at skrifva. Jag har ock haft sneda ögon
på mig för det, at iag i min enfaldighet sagt, hvad jag tycht der om,
hos Drotningen, hvilken det temmeligen strängt har brukat emot
hertiginnan, och derföre har jag och på spe fått heta småklok och
smålärd. Alt detta kan vara lika mycket. Den tankan som H.
Cantlzirådet i detta ährendet har 0111 Hiärne, är fulkomligen väl grun-

’) E. o. envoyé i Regensburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free