- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
177

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S. BAKK TILL OLOF HERMELIN.

177

dat. Det är illa, at den mannen, som eliest är en godartig gubbe,
är grufvelig obetänkt och ovarsam, och achtar aldrig, huru han sig
eller andra kan skada. Han svär ännu på, at Paikiil är död som
en martyr, och att den ädlaste konst i hela rerum natura är med
honom begrafven.1)

Yexeln skall blifva väl bestält. I går var Camereraren
Dankvart på landet. I morgons var jag i hans hus, då jag gick up, men
de sade, at han kommit sent hem, och sof. Jag skickade sedanbud
til honom och lät visa veehseln, då han sade, at han innan postens
afgång ville komma, och sielf tala med mig. Men ännu på sidsta
stunden är han ej kommen. När penningarne utfalla, menar jag mig
göra bäst at sättia dem i banquen på Syster Greta Akerhielms namn.
Sådane eommissioner önskar iag at H. Cantzlirådet kunde gifva mig
hvar postdag.

4. ’ /

Stockholm den 18 Maj 1707.

Jag hinte intet in sidste post ifrån en liten commission ut til
Ulrichsdahl til’at besvara H. Cantzlirådets högtärade gunstige N:o 22.
Jag begynner det nu med det ährendet, hvar med H. Cantzlirådet
slutar. H. Bessevals [Besenvals] ansökning at de Franske caparne
måge få löpa in i de svenske hamnarne med deres prisar, går intet
an. Yi hafve deruti händerne bundne igenom commercietractaterne
med England och Holland, uti hvilke bägge sådant uttryckeligen
förbiudes. Deruti är emellan bägge tractaterne den åtskilnad, at i
den hollenske förbiudes det så, at både vi och holländerne der emot
få lof at inlöpe med våre och deres priser i hvars annars hamnar,
men i den engelske är det simplicité och utan något sådant
betingande förbudit och alenast stadgat, at när någon tertius med sina
priser antingen blifve väderdrifven eller eliest löper’ in i hvarannan
hamnar, skole de tilsäjas at ofördröjeligen fnaska sig der ut igen.
Det kan ock ingen påminna sig at någon fransk kapare har i förra
kriget budit til at komma med sine priser i våra hamnar, men det
vet man, at de franske hafva det en och annan gång begärt, men at
det blifvit afslagit. Eliest stå våre hamnar öpne för alle, så länge
de hålla sig stilla, och der på hade vi i fiohl exempel i Götheborg.
Det är ett sälsamt väsende med Konung August, at han så for med
Imhof och Pfinsten, men hans nya kungaförslag är ännu sälsammare.
Jag är försäkrat, at Hans M:t ej lärer utan löje hafva låtit tala der
om med Marleborug och nu skrifva till ministrerne, ocli at de andra
ej utan löje lare det anhöre. Det måtte ock vara rätt filouxer de
Italienerne som komma och så yrkia honom der til. Men det kan
vara oss lika myekit, iag ville Hans Maj:t kunde göra honom til
Påve med. Yi längta öfvermåtton at se, huru det aflöper med Kej-

saren. Jag" kan aldrig inbilla mig-, at han skulle vilia vara envis-

deruti vid denne conjuncturen, om han ser at det är bara alfvar.

Jämf. Hiärnes bref till Hermelin, Hist. Tidskr. 1882, s. 267, 272.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free