Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
187
visse högre ämbetsmän, som i kraft af sina ämbeten voro
skyldige att sitta där, ocli ständerna egde lika litet någon inflytelse
på dess sammansättning, som de egde makt att ställa någon till
ansvar inför densamma.
Den ansvarighet for rikets styrelse, som under frihetstiden
ålegat rådet, blef således af Gustaf III fullständigt tillintetgjord.
Han lade i stället ansvaret på konungen sjelf, då lian i § 8 af
sin Regeringsform stadgade: »Kongl. M aj: t allena, som hufvud
för hela riket, är ansvarig Gud och fosterlandet för dess styrsel.»
Detta ansvar kunde ej utkräfvas annorlunda, än genom en
revolution, och det blef ock genom en sådan utkräfdt, 1809.
I det förslag till Regeringsform — det s. k. Håkanssonska
—, som riksföreståndaren lät utarbeta för att framlägga för den
riksdag, som efter revolutionen sammankallades, upptogs åter
grundsatsen om konungens rådgifvares, statsrådens, ansvarighet inför
ständerna, men oaktadt deras afsättligliet där stadgades,
blef-denna ansvarighet endast af juridisk natur (§§ 84—90). Ett
ständernas utskott skulle ega att, med vissa undantag, granska
statsrådets protokoll, ocli om det däraf funne, att någon
statsrådets ledamot »uppenbarligen handlat mot Regeringsformens
tydliga föreskrift, eller att tillstyrkanden blifvit gifna eller steg tagna,
som deremot strede», skulle det ega att ställa vederbörande under
tilltal af justitiekanslern inför Riksrätt. Denna domstol skulle
utgöras af juridiskt bildade högre ämbetsmän (»tolf lagfarne män,
hvaraf alle böra vara af tromans värdighet»), men ej sjelfskrifne,
utan valde af ständerna för viss tid (3 år).
Enligt uppgift af den man, hvilken hufvudsakligen utarbetat
det förslag till Regeringsform, som sedan af 1809 års
konstitutions-utskott framlades för ständerna och af dem oförändradt
antogs, tjenade det Håkanssonska förslaget »till ledning för
utskottets ö f ver 1 ägg n i n gar» 1). Det förslag, som framgick ur dessa
öfverläggningår, var till stor del bygdt på samma grunder, som
det Håkanssonska, men skilde sig därifrån i vissa mycket
väsentliga fall, och var äfven i en mängd af de punkter, som voro
gemensamma för de båda förslagen, bättre genomtänkt ocli full-
näpsan eller saken låta komma till rätta; och der brottet så groft är, att det med
rätten h]elpas måste och dock icke lif eller ära angår, då stände desse till rätta
inför konungen och riksens råd, — —; men vid konungens död eller
omyndiga år, eller der saken går lif och ära an, då hålles en sådan rättegång
deröfver, som i den 9 punkten förmäl dt är.»
Naumann, Tidskrift för lagstiftning etc. 1872, s. 258.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
