Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
189
varit skyldig att sända. I stället insattes o a fs ätt l i ge
ledamöter af kollegierna, medan man ändock i domstolen bibehöll
de afsättlige kollegii-presidenterna.
Att afsättlige ämbetsmän skulle sitta i den domstol, som
egde att döma konungens rådgifvare, var utan tvifvel organisationens
förnämsta brist. En annan var den, att det ej bestämdt angafs,
hvilka de ämbetsverk voro, som i egenskap af kollegier egde
att lemna ledamöter till domstolen. Båda dessa bristfälligheter
trädde i dagen, då de nya bestämmelserna första gången skulle
tillämpas, 1818.
På grund af en an m ärknin gs an 1 e d ni n g, som blifvit anmäld
af en bland oppositionens medlemmar på riddarhuset, frih. C. II.
Anckarsvärd, beslöt konstitutions-utskottet1) den 2 april 1818
*) I den af J. Hellstenius författade 10:de delen af de »Schinkelska
minnena« heter det, att »vid den slutliga omröstningen inom Utskottet den
öfvervägande pluraliteten inom 3:ne stånd förklarade frih. Cederström böra ställas
inför Riksrätt.1» Denna uppgift måste bero på något förbiseende: vare sig man
beräknar rösterna ståndsvis eller per capita, så fans inom Utskottet icke absolut
pluralitet för tillämpning af § 106 Rf. Förhållandet var enligt protokollet
följande. Sedan det därslädes blifvit redogjordt för den öppna omröstningen i
frågan heter det: »Vid sammanfattandet af dessa till protokollet dels skriftligen,
dels muntligen afgifna anföranden befans, att bland Utskottets herrar ledamöter
15 yttrat sig för ansvar mot frih. Cederström och 9 för hans befrielse derifrån»
(—från allt ansvar); »att tre stånd stannat i förenämda mening och att, ehuru
2:ne ledamöter af Borgare- och lika många af Bondeståndet härvid yrkat
tillämpning af § 107 Rf., icke dess mindre den relativa pluraliteten» (= pluraliteten
bland dem som yrkat ansvar enligt någon af §§ 106, 107 Rf.), »bestående af
samtlige Ridderskapets och Adelns samt trenne Bondeståndets ledamöter,
beslutit frih. Cederströms tilltalande inför Riksrätt. »■ Sedan därefter sluten
votering blifvit begärd, framstäldes följande proposition: »Den som anser friherre
Cederström böra uti förevarande mål från allt ansvar frikallas, lägge ja. Den
det ej gör, lägge nej; vinner nej, kommer Utskottet att särskildt afgöra om
friherre Cederström bör i denna sak efter 106 eller 107 § Rf. behandlas.» —
»Omröstningen lemnade det ined muntliga opinierandet öfverensstämmande utslag, att
af Bondeståndets ledamöter funnos gifna ett ja och fem nej; af Borgareståndet två
ia och fyra nej; af Presteståndet sex ja, samt af Ridderskapet och Adeln sex ney.
— Då sålunda General-Adjutanten frih. Cederström blifvit till ansvar skyldig känd,
föreslogs till detta ansvars grundlagsenliga bestämmande följande
propositionsform: » Den som anser friherre Cederström böra i och för denna sak enligt §
106 Rf. under tilltal ställas, lägge ja; den det ej gör lägge nej; vinner nej
kommer frih. Cederström att i likhet med § 107 Rf. behandlas." — Någre af
Utskottets ledamöter »reserverade sig mot denna proposition med yrkande att, då i
annan händelse minoriteten möjligen skulle komma att fälla, votering måtte
anställas öfver tillämpningen af §§ 106 och 107 Rf. hvar för sig» — —–;
hvaremot åtskillige ledamöter erinrade, «att, då frih. C. redan blifvit genom
pluralitetens beslut ansvar underkastad, och då de öfverröstade, som voterat för
hans frikännande, såmedelst kunde anses från saken skilde, något annat nu ej
återstode än ansvarets bestämmande genom tillämpning af § 106 eller af §.107,
och. att följaktligen proposition borde inrättas på den fällande majoritetens tanke
med kontraproposition på den fällande minoritetens.)) Sedan därefter de, som
yrkat tillämpning af § 107, förklarat sig afstå från votering, framstäldes
proposition på tillämpning af § 106 Rf., hvilken j>roposition besvarades med ja. —
Häraf synes, att något beslut om åtal inför Riksrätt icke hade kommit till stånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
