Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
195
mit hos honom i öfvervägande», hvadan han fann skäligt att så
ändra sitt votum, att han befriade frih. Cederström från böter.
Liknande anmälan gjordes ock af krigsrådet Askegren. Härmed
hade pluraliteten blifvit en annan än den vid omröstningen den
23 juli hade varit: med 10 röster mot 8 hade Riksrätten ogillat
åklagarens yrkande om böter, och i öfverensstämmelse härmed
uppsattes och afkunnades dömen.1)
Ett halft år därefter, den 2 februari 1819, blef krigsrådet
Askegren adlad med namnet Edelcrona.2) Huruvida
amiralitets-kammarrådet Carlberg ansågs värdig något vedermäle af kunglig
nåd, är oss obekant.
Hela denna justerings-historia ställer det kongl, reskriptet
af den 5 maj och Kongl. Maj:ts ordres till frih. von Otter af
den 21 juli i bjert belysning. Att Kongl. Maj:t genom dessa
handlingar ingripit i domstolens sammansättning på ett sätt, som
strider mot grundsatserna för en opartisk rättskipning, är tydligt,
och med skäl kunde man vänta, att följande riksdags
konstitutions-utskott icke skulle förbigå förhållandet med tystnad. Det
gjorde det ej heller, hvad den kongl, skrifvelsen af den 5 maj
beträffade, utan anmärkte med afseende på denna enligt § 107
Rf. mot föredragande statssekreteraren (Qviding), »att svaret
blifvit utsträckt till ämnen, dem frågan icke åsyftade; att, fastän
amiralen frih. von Stedingk var både verklig och högste
tillstädesvarande befälhafvare för Stockholms eskader,
statssekreteraren icke dess mindre, emot ordalydelsen i § 102 Rf., ansett
honom tillhöra Riksrätten såsom chef för Förvaltningen af
sjöärendena, ett åtminstone till sin benämning icke bland kollegierna
räknadt ocli icke heller med president försedt embetsverk, samt
sålunda beredt den irring, att Styrande makten i förhand yttrat
sig om en Riksrättens ledamots behörighet, hvilken denna lika
med hvarje annan domstol sjelf egde att pröfva,»3)
!) Den här lemnade redogörelsen är grundad på Riksrättens 1818 tryckta
protokoll.
2) I Schinkelska minnena T. X, s. 144, yttras: »Sanningen likmätigt må
ej förgätas, att ungefär samtidigt med denna klandrade utnämning en af
motsatta sidans förkämpar, bergsrådet Robsahm, d. 23 febr. fick åtnjuta samma
vedermäle af kunglig nåd». Med anledning häraf vilja vi erinra om den,
visserligen till formen något besynnerliga, upplysning Rothlieb i sin adelsmatrikel
meddelar. Robsahm, heter det där, »blef den 11 maj 1818« (således innan
Riksrättens förhandlingar börjat) »uppförd bland dem, hvilka konungen vid sin kröning
hugnade med adlig värdighet, och den 23 febr. 1819 ytterligare dertill utnämd.»
3) Se Konstitutions-utskottets betänkande i följd af statsrådsprotokollens
fullbordade granskning af den 10 juni 1823. s. 164 ff. — Sådan anmärkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
