Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
197
Konstitutions-utskottets ofvan nämda anmärkning mot
statssekreteraren Qviding var icke den enda framställning till
riksdagen, som föranleddes af Kongl. Majrts famösa reskript af den
5 maj 1818. Redan några veckor efter dess afgifvande, den 28
maj 1818, hade den då samlade riksdagens konstitutions-utskott
inkommit till ständerna med ett förslag till en redaktion af §
102 Rf., som, o in den blifvit antagen, skulle hafva för framtiden
hindrat en sådan tillämpning af denna paragraf, som Kongl.
M aj: t velat göra gällande. Utskottet föreslog nämligen, att de
rikets kollegier, som egde att lemna ledamöter till domstolen,
skulle uttryckligen nämnas; och viel bestämmandet af hvilka de
skulle vara utgick det dels ifrån den åsigten, att »efter Grundlagens
bokstaf inga andra kollegier kunde lemna medlemmar till
Riksrätten än sådana, där verkliga presidents- och råds-embeten
gåfves», dels ifrån den, att »enligt Lagens princip dessa kollegier,
för att i nu ifrågavarande afseende vara behörigen qvalificerade>
måste ega domsrätt ocli utöfva den genom beräkning af samtliga
ledamöternas röster». I öfverensstämmelse härmed föreslogs, att
uttrycket »rikets kollegier» skulle utbytas mot orden »rikets
Krigs-, Kammar-, Bergs- ocli Kommerce-Ko 1 legier samt
Kammarrätt.» Förvaltningen af sjöärendena och Statskontoret skulle
således ej vidare kunna komma i fråga att lemna ledamöter till
Riksrätten.1)
Af hvad som redan passerat var det en naturlig följd att,
då detta förslag förekom till behandling på riddarhuset,
regeringens därvarande medlemmar skulle sätta sig däremot.
Statsrådet grefve Mörner, understödd af, bland andre, hofkanslern
friherre Wetterstedt, sökte också visa det obehöriga i att
Statskontoret och Förvaltningen af sjöärendena icke blifvit
uppräknade jemte de öfriga ämbetsverken : det förra hade af gammalt
räknats till rikets kollegier, och den senare vore i verkligheten ett
kollegium, ehuru den ej bure detta namn. Att i sjelfva
Grundlagen uppräkna de särskilda ämbetsverken vore för öfrigt
olämpligt, då det skulle bidraga att försvåra förändringar i
förvaltningens organisation, om hvilka ständerna redan uttalat önskan.2)
I följd af dessa anmärkningar återremittera de s memorialet
till utskottet, hvilket emellertid fann dem så mycket mindre böra
föranleda någon ändring i det framstälda förslaget, som detta
*) Konst.-utskottets mem. 1818, N:o 45.
2) Ilidd. o. Ad. Prot. 1817—18, VII,i, s. 541—554.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
