Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIGT I SVEKIGE.
207
han kan icke föreställa sig, att en enda teg äng i en by hade en
bredd af 77? stänger; detta uttryck skall alltså beteckna alla
tegarnes sammanräknade bredd, d. v. s. hela ängens bredd. Men
det af honom citerade fallet synes mig fullkomligt klart, Det
är fråga om en stor äng, som antagligen hörde till utmarken, det
kunde vara t. ex. en äng, som låg långt från byn och vunnits
från vattnet. Det är vidare fråga om Uppsala domkyrkas andel
i denna äng. Domkyrkan kan gång efter annan genom from
gåfva eller köp hafva kommit i besittning af den ena ribban
i ängen efter den andra och bredden af denna sammanlagda
egendom, som omfattade många ursprungliga lotter, uppgick till
half-åttonde stång.
Däraf följer tydligen icke att hvar ursprunglig teg hade denna
stora bredd, men uttrycket angifver otvetydigt att här icke menas
alla tegarnes sammanräknade bredd d. v. s. ängens bredd, ty då
kunde jordeboken ej behöft upptaga så och så många stängers
bredd i ängen, det hade varit nog att omtala ängen i dess helhet
som domkyrkans egendom. Den omständigheten att vissa stänger
omtalas, röjer, att hela ängen hade större bredd och att den
återstående delen tillhörde en annan eller andra. Lika litet kan
jag dela hr Falkmans förmenande, att när det talas om ett större
antal stänger (6—10) i en bel by, därmed skulle förstås summan
af de sammanlagda andelarne i hvar särskild jord. Yi måste
besinna, att alla de exempel, som ban i detta sammanhang
anför, äro hemtade från Finland, hvarest grunderna för jordens skifte
kunna hafva utvecklats på eget sätt, att måttet åtta stänger
så ofta återkommer att det måste anses vara ett normalmått för
jordberäkning, saint att i ett exempel åtta stänger öfver ali byn
uttryckligen säges vara en tredjedel af denna. I nyupptagen
mark och i sent upptagen bygd, där man hade större utrymme,
kunde måtten på den enskildes andelar blifva större.
Om vi undantaga uttrycket stång eller ain jord, visa de
öfriga jordmåttens namn hvad måttet beträffar den största
färglös-het, Bol, liksom dess latinska motsvarighet mansus, betyder
helt enkelt ett bebott ställe. Attungen —jag måste fasthålla min
i Sveriges medeltid alltför vidlyftigt utvecklade mening —
betecknar en åttondedel af byn, men Östgöt al a gen s föreskrifter visa,
att man från böljan hade på attungen ett bestämdt mått och detta
styrkes af de många urkundsuppgifter, som tala om åttingen med
afdrag af ett visst antal alnar eller delar af alnar. Marklandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
