Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIGT I SVEKIGE.
211
Tunnan synes ursprungligen hafva kommit till Norden som
ett mått för salta och feta varor. I Vestergötland, Vermland
och Småland förekommer emellertid i 1500-talets räkenskaper en
spanmålstunna, på hvilken räknades sex skäppor. Den skenbara
likheten mellan tunna och thön eller fjyn och olikheten i antal
af skäppor och spann skulle kunna förleda till ett
sammanställande af tunna och thön, af skäppa och spann. Men skäppa
och spann hade mycket olika storlek och i följd däraf blir
skilnaden stor mellan thön och tunna. I k. Magnus Erikssons
gäst-gifvareförordning af år 1344 heter det, att herbergare fick för en
spann hästkorn taga af den resande två penningar mera än
spannen gälde i närmaste köpstad, men för en skäppa hästkorn endast
en pennings öfverhet al ning, hvilket synes fixera förhållandet mellan
spännen och skäppan till ungefär 2:1 — vi måste tillägga
ungefär, ty någon nyansering i förhållandet 1 penning: l/2 penning
lät sig ej åstadkommas. Hr Forssell har funnit, att enligt
1500-talets officiela räkenskaper, en upplandsspann svarade mot 2 2/5
skäppor. Det är deremot å andra sidan visst, att i Vadstena
klosters jordebok af år 1466 finnes en bestämd uppgift, att en
Kalmarspann motsvarar fyra skäppor.1)
Vid bestämmandet af längdmåtten kunde man med fördel
till utgångspunkt taga menskliga mått och mensklig kraft.
Yt-och rymdmåtten gå ock ytterst tillbaka till längdmåtten. Helt
andra förhållanden möta oss däremot, när vi nu vanda oss till
vigt erna, ty för deras fastställande kunde man icke gå ut från
någon del af den menskliga kroppen. Utgångspunkten måste
sökas utom menniskan och kunde då sökas på mycket olika
håll. Att finna vigtens ursprung är därföre en vida vanskligare
uppgift än att gå tillbaka till de ursprungliga längdmåtten —
så mycket mera att beklaga, som vigten onekligen är för ett
folk af vida större betydelse än längdmåttet: vigten ligger till
grund för myntväsendet, och detta har i alla tider utöfvat en
genomgående verkan på landets ekonomiska förhållanden, genom
dem på de sociala i allmänhet.
En svensk urkund af år 1281 talar om en ’större* vigt. I
ett vigtsystem finnas alltid större och mindre enheter, men det
är icke denna skilnad, som det anförda uttrycket åsyftar, utan
I Kalmartrakten omtalas både skäppa och spann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
