Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIGT I SVEKIGE.
213
Tyskarnes handel fick nämligen en stor betydelse. Sedan
den grekiska handeln på Sverige hade upphört, hade denna
öfvertagits af de äldsta vendiska städerna och de yngre, Lybeck
o. s. v., alla tillhörande hanseförbundet, följde de förra i spåren
samt skaffade sig stora handelsprivilegier. I följd häraf infördes
den kölnska marken som normal vigt i Sverige, antagligen icke
i följd af någon formlig foreskrift.
Att man äfven i Sverige begagnade: den kölniska vigten
framgår af följande facta. I de gamla myn t ord n in garn a (den
äldsta af år 1449) nämnas lod och qvintin, som voro
underafdel-ningar af den kölniska guld- ocli si 1 fver vi gt sm ark en. I 1497
års myntordning säges uttryckligen, att den kölniska marken
skall tjena till rättesnöre vid utmyntning af rhenska gyllen.
När i medel t id sh a n d 1 i n gar ofta användas orden »marca puri
argent!» eller »lödig mark silfver», menas därmed vanligen en
en kölnisk mark rent silfver. Då affärer afslutades af
myndigheter eller gälde frågor af större betydenhet, uppgifvas mycket
ofta penningebelopp i mark efter kölnisk vigt. Af dessa
uppgifter finnes en, som väl torde bevisa, att den kölniska och den
officiela rätta svenska marken voro lika, nämligen ett intyg af
notarius publicus (år 1366), att ärkebiskopen af Uppsala af den
påfliga skattkammarens medel lånt 200 mark rent silfver kölnisk
vigt, som skulle återbetalas i Brygge med en mark svenskt mynt
för hvarje mark rent silfver kölnisk vigt. —
Innan jag går att uttala min åsigt om marken i allmänhet
och den svenska isynnerhet, bör jag, för att bereda plats för
denna, granskande genomgå punktvis den ofvan meddelade korta
redogörelsen för generaldirektör Falkmans bevisning.
Att bernstenshandeln gick öfver Köln ocli att massiliska
köpmän besökte denna stad, är icke bevisadt, men som
sannolikhet må det gerna stå. Däraf följer emellertid ingalunda, att de
massiliska köpmännen där införde grekiska vigter och att dessa
där voro i fortfarande bruk. Hr Falkman finner sig ock
nödsakad att försvaga sitt antagande häraf med det ofvan kursiverade
»troligen». Något försök att gifva antagandet sannolikhet har
lian ej gjort, och jag är ganska viss att lian icke kan
åstadkomma ringaste bevisning i detta hänseende. Ett motbevis kan
dock anföras. Under de merovingiska konungarnas tid myntades
efter romerskt system och en myntverkstad fanns då äfven i
Köln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
