Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIGT I SVERIGE,
215
Om det således svårligen kan anses riktigt att tala om en
grekisk handel på Norden, få vi emellertid tala om en import
af byzantinska guldmynt, Att de kunnat utöfva inflytande på
de svenska vigtförhållandena är ju möjligt, men föga troligt. De
svenska vigtförhållandena under den tiden, hafva ännu icke gjorts
till föremål för någon kritisk granskning — den af mig
påbörjade är långt ifrån afslutad —- och innan någon sådan blifvit
utförd, manar försigtighet en till att intet yttra om den tidens
vigter. Men det blir i alla händelser oriktigt att tala om den
grekiska handelns, d. v. s. den byzantinska guldmyntimportens
utträngande af den tyska handeln, ty sedan de byzantinska
mynten hade upphört att komma till Norden, dröjde det en
ganska lang tid, intill dess den österländska handelsperioden
började och denna hade fortgått en god tid, innan de österländska
myntskatterna börja visa sig uppblandade med tyska mynt.
Till de tidigaste tyska mynten i våra fynd höra visserligen äfven
de kölniska, men det finnes intet, som bevisar för denna tid
direkta förbindelser mellan Köln och Norden. Däremot står det
fullt fast, att Westfalen liar hedern af att för den tyska handeln
hafva vunnit Östersjön, men detta tillhör dock ett senare skede
än det, då de tyska mynten kommo in i vårt land. r)
Att man i Sverige talat, om kölniska mark är fullkomligt
visst, i synnerhet när det var fråga om transaktioner med
utlandet, vid hvilka det kunde vara nyttigt att hålla sig till en
vigt, som i utlandet var känd. På samma sätt förekommer i
preussiska urkunder kölniska mark omtalade i fråga 0111 utländska
betalningar.2) Men däraf att kölniska mark omtalas i svenska
urkunder, kan man icke draga den slutsatsen, att den kölniska
och den svenska marken voro eller skulle vara identiska. Tvärtom,
just den omständigheten, att i vissa fall kölnisk mark omtalas,
visar ovedersägligt, att den icke var den enda, som i Sverige
användes, likasom det förliällandet, att stundom svenska marker
omtalas, visar att marker, som icke voro svenska, begagnades i
vårt land. På grund däraf är det icke berättigadt att påstå, att
i alla de fall, då mark silfver omtalas, dermed menas kö Ini
skarn ark. Hr Falkman säger sig hafva därför funnit bevis, men
jag vågar betvifla deras giltighet. Han anför ett enda, som intet
betyder. K. Valdemar i Danmark och in ark grefve Ludvig af
Jfr min framställning i Sveriges medeltid, del I.
2) Jfr Vossberg, Geschichte der pr eus sïcli en Münzen und Siegel, sid. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
