Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
HANS HILDEBRAND.
B. Enligt Vest- och Östgötalagarne samt k. Magni bref
om Öland af år 1281:
1 mark =8 öre — 24 örtug = 384 penningar
1 » = 3 » = 48 »
1 » = 16 ))
C. För Danmark och Norge:
1 mark — 8 öre = 24 örtug == 240 penningar
1 » = 3 » — 30 »
1 » = 10 »
D. För Island:
1 mark = 8 öre = 24 örtug = 480 penningar
1 » — 3 » —- 60 »
1 » = 20 »
Vi kunna häraf icke gerna draga mera än en slutsats: det
konstanta och därmed det ursprungliga i det nordiska systemet
är mark—öre—örtug. Det varierande penningeantalet visar,
att detta är ett tillägg till systemet, som inom olika områden,
beroende på olika omständigheter, sattes olika. Därtill kommer,
att penningen var namnet på ett mynt. I Tyskland, hvarifrån
namnet lånades, betecknar det uteslutande ett mynt,
motsvarande det latinska denarius, och i Sverige präglades intill
den yngre Sten Stures tid inga andra mynt än penningar
och halfpenningar. Penningen lades till det nordiska systemet,
när i Nordens olika delar myntning infördes och man af en
örtug silfver präglade ett visst antal penningar.
Enahanda förhållande, att i olika land ett olika antal
penningar gingo på marken, finna vi i Tyskland, t. ex.
Magdeburg och Helmstedt 1 mark = 384 penningar
Närliggande städer » = 360 »
Hamburg, Lybeck, Holstein, Meklenburg » = 192 »
Frisland » — 160 »
Westfalen » = 144 »
Köln (under 1000- och början af 1100-talet) » = 144 »
Oldenburg » ’ = 120 »
Vid försöken att utreda förhållandet med den nordiska
vigtordningen i dennas äldsta gestalt hafva vi därföre att hålla
oss uteslutande till mark, öre och örtug. Jag vill icke inlåta
mig på den vidlyftiga diskussionen rörande dessa ords härkomst
och ursprungliga betydelse. Endast i förbigående må anmärkas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
