- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
241

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S. BAEK TILL OLOF HERMELIN.

241

och min hörsamste tiensts förmälande til H. Cantzlirådet och dess k.
fru, om hon ännu är-qvar, är iag med vördnat af alt hierta etc.

Hennes Maj:t Pröfningen hälsar H. Cantzlirådet mycket flitigt, och
säger alt fort, huru glad hon är öfver H. Cantzlirådets bätring. Det
går aldrig någon postdag förbi, at iag icke får befalning at hälsa,
men iag förgäter det mästedels i hastigheten. Hennes Höghet
Princessan gör det ock ofta.

P. S.

Efter H. Cantzlirådet ad N:o 25 ger mig anledning (af tilfälle af
hertiginnans *) utlåtelse) at tala om Lagman Cederhielm 2), så skall
iag det göra med frihet, men ber, at iag för brodern *) måtte blifva
menagerat. Det är aldeles vist, at som alle hertiginnans folk1) den
tiden talte alle med en mun ordet för Paykul1), til at ställa sig in
dermed, så var Cederhielm *) en ibland de förnämste. Jag hörde
honom ofta den tiden säja, huru litet landet voro betiänt med en
näfve blod, men kunde deremot hafva en osäjelig nytta, om förslaget
antoges. Hennes Höghet hade utaf en uprichtig kärlek för konungen
och fäderneslandet giort alt hvad hon hade kunnat och bort göra,
men Gud förlåte dem, som ingifvit konungen andra tankar. Jag
har aldrig rätt hört, at Hertiginnans ord, som nämde äro, komma
utaf honom, men de äro ej dertill olike. De lära alla lagt sitt ord
till. Den caracteren, som H. Cantzlirådet om honom gifver, kan
aldrig vara likare, derföre passerar han hos alle menniskior. Det är
ock nu så långt kommit, at hertiginnan ]) sielf ej mer har om honom
samma mening som förr, och äfven så de öfrige af den liguen *).
Man har den tanken, at han aldrig lärer gå ut med den syslan ocli
at dermed öfver långt eller kort lärer blifva ändring. Det lemnar
iag derhän. Men det kan iag väl med gott sam vet säja, at ingen
ung Prints *) har nyligen warit i underligare händer. Det är ock
vist, at han älskar hvarken gouverneur ’) eller informator1). Om
brefven hos Olivekrans väntar iag H. Cantzlirådets ytterligare
utlåtelse3). Jag hörer, at Dry ander i Paris är död, kunde man nu
intet göra något för H. Åkerhielm, och bryta Cronströms arbete för
Gedda? Jag kan ej märkia, at Collegium lärer vilia något derom
röra hvarken fram eller tilbaka, utan låta hvar och en göra sitt bästa.

11.

Stockholm d. 10 Julij 1707.

Pör H. Cantzlirådets högtährade gunstige N:o 29 tackar iag på
det aldra hörsammaste. Det har varit våre herrar i Cantsliet en
öfver-mottan angenäm ting at se utaf den bifogade berättelsen, huru det
sammanhänger med de kejserlige tvistigheterne. Man har alenast i

v) I bokstafschiffer.

2) Germund Cederhielm, lagman i Närike, sedermera i Östergötland,
slutligen landshöfding och president, var guvernör för hertig Karl Fredrik af Holstein.

3) Hermelins bref till Olivecrantz äro, så vidt man vet, icke vidare i behåll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free