- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
289

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HENHIK NOKMANS RESA TILL ERIK XIV:S KRÖNING 1561.

289

ära, utan tvärtom till eftertal hos »posteriteten» ; hertigen af
Pommern ville därföre lia förmanat de städer, från hvilka dylik
tillförsel skett, att med allvar se till att man afstode därifrån.
1 vidrigt fall måste hertigen anmäla förhållandet för kejsaren
samt kur- och andra furstarne, hvilket ej torde lända städerna
till nytta eller heder. I denna föreställning förenade sig äfven
konungens i Danmark och hertigens i Preussen närvarande
sändebud, förklarande att deras herrar lätt kunde blifva benägna att
visa sitt misshag däröfver och förena sig med andra konungar
och furstar att hindra städerna i deras hantering, och torde de
af något sådant draga ojämförligt mycket mer skada än fromma
utaf nämda förbudna yrke, För att det ej skulle komma
därhän, ville nu de närvarande uppmana städernas sändebud att
hos sina äldste, förmän och »medförvanter» främja, att, sådan
tillförsel med allvar förhindrades.

Syndicus i staden Lybeck svarade a de öfriga städernas
vägnar med försäkran att de gerna hörde att potentater och
furstar toge sig af I i fl ändarne, men att äfven städerna och
särskildt Lybeck varit dem till hjelp och befordran med penningar,
krut, lod och proviant, saint uppmanat de öfriga städerna att
bispringa dem. Han åberopade vidare huru lian sjelf på
riksdagen 1559 verkat för deras sak, men riksständerna hade föga
velat taga sig däraf. Hvad handeln anginge, hade de, när andra
makter, såsom Danmark, Sverige, Nederland, Spanien och
England gjort ryssarne tillförsel, ej velat hindra de sina därifrån,
ehuru de erkände sig ha fått kejserlig befallning därom.
Däremot hade de icke tillfört ryssarne någon ammunition och hade
på riksdagen förklarat sig redo att straffa hvar och en, som
handlade däremot. Hvad svaflet anginge, hade en främmande
uppköpt sådant i Lybeck för att utskeppa det till Ryssland,
hvilken de dock hade anhållit ; beträddes någon annan med sådant
förehafvande, skulle lian straffas. Till sist sade de sig skola för
sina äldste och förmän inberätta saken, på samma gång de
försäkrade att desse skulle veta förtjena den gjorda varningen »i
allt godt» emot konungen och furstarne.

De furstliga sändebuden läto det bero vid denna förklaring,
ehuru de hade åtskilligt att erinra i afseende på den fria
handeln ocli tillförseln, äfven om den icke sträckte sig till
krigsförnödenheter, och ansågo att främmande folks exempel ej borde
kunna åberopas. De förnyade slutligen sin uppmaning till stä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free