Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
ELLEN FRIES.
Det märkligaste ämbetet efter den sistnämndes är
revisorns, hvilket fick sina funktioner faststälda genom en
instruktion af 19 sept. 1640.
Staten utgjordes för öfrigt af tvenne sekreterare, en svensk
och en tysk, en notarie, en fiskal samt licent- och
portorii-förvaltare, förutom lägre tjenstemän. 2) Det kan äfven i detta
sammanhang anmärkas, att åtskilliga estländare erhöllo titlar af
svenska regeringen, såsom det tyckes, utan egentligen
motsvarande ämbeten och säkerligen utan lön. Så buro både
Engelbrecht von Mengden och Otto Yxkull till Padenorm titeln och
rangen af krigsråd. 3) Dit torde äfven kunna räknas den i
sammanhang med assessorsplatsen ofta förekommande titeln
assistem-råd. Vid tillfälliga förrättningar, särskildt vid afgörande af
gränstvister, utnämndes kommissarier, hvilka stundom tyckas hafva
bibehållit sina titlar, äfven sedan kommissionerna upplösts. 4)
Den estniska staten visar intet öfverflöd på ämbetsmän och
hade under den tid, som landet lydt under Sverige ej mycket
ökats, ehuru landet tilltagit i folkmängd och välstånd. Lönerna
för ämbetsmännen voro i allmänhet knappt tilltagna, men
kronans inkomster af Estland voro ej heller stora, och när
utgifterna för staten voro betäckta, var det endast den s. k.
kontri-butionsspannmålen, som lemnade något öfverskott. Estlands
civila ståt uppgick år 1646 till 14,909 daler, dess militära till
5,160 daler. 5)
De för Estlands styrelse egendomliga myndigheterna äro
främst landtrådet oeh landtdagen.
Landtrådet bestod af tolf af den estländske adelns
medlemmar. En närmare redogörelse för detta ämbetes uppkomst och
landtrådens val skola vi lemna i sammanhang med redogörelsen
för domstolsväsendets utveckling under Erik Oxenstiernas
styrelse. Här nämna vi endast, att landtrådet hade en trefaldig
verksamhet. Dels utgjorde det tillika med guvernören landets
*) Se om fiskalsämbetet, hvilket ej tyckes varit väl lidit, Riksreg. 20
augusti 1634 §§ 16 och 17. Fick ny instruktion 3 jan. 1650 (Ox. saml.).
2) För sjelfva slottets vard fans ett fogdeämbete, redan omtaladt i
instruktion af 24 maj 1614.
3) Den förre erhöll denna titel den 18 september 1640.
4) Se Riksreg. flerstädes. Richter, Gesch. d. deutsch. Ostseeprov. I, 2 s. 380.
ö) Samma år var Livlands civila ståt nära på dubbelt så stor, nämligen
24,710 daler. Ser man på de olika landshöfdingestaterna för detta år, så finner
man, att Södermanlands, Jönköpings, Vermlands, Kronobergs Örebro och Stora
Kopparbergs län samt de norrländska och finska länen (Abo och. Wiborg undan-
tagne) äro angifne till mindre summa än Estland,de öfriga äro större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
