- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
313

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 646-1 65 3. 313

Rudbeckius påbörjat. Estlands landtråd insågo de bedröfliga
följderna af de kyrkliga angelägenheternas försummande, och för
att ej det af Rudbeckius påbegynta arbetet skulle gå alldeles
förloradt, underläto de ej att framställa klagomål till den svenska
regeringen. Ar 1634 fingo de löfte om hjelp i denna vigtiga
fråga ; 1637 förnyades detta löfte. Regeringen sade sig vilja
.sätta pastorn i Abo, Eskil Petræus till deras biskop, och de
beslöto att sjelfva bestå 250 Rdr till lians aflöning. 1) Det var
likväl först det följande aret, som regeringen gick provinsens
önskningar till mötes. Den 2 juni 1638 utfärdades fullmakt
och instruktion för magister Joachim Jheringius, kyrkoherde i
Östra Nyköpings församling, att vara biskop i Reval och öfver
Estland. 2)

Jheringius hade således varit i Estland omkring åtta år, då
Erik Oxenstierna dit anlände, och lians verksamhet hade ej
varit utan frukt, om ock de kyrkliga förhållandena ännu
lemnade mycket öfrigt att önska.

Biskopen hade upprättat ett konsistorium i Reval, i
spetsen för hvilket han sjelf stod. Äfven synoder voro nu i bruk,
ocli protokoll fördes vid visitationerna. Många missbruk
qvarstodo dock vid Oxenstiernas ankomst till Estland, men
biskopen, som måste i alla forefallande mål vända sig till
guvernören, fick i honom ett godt stöd vid de kyrkliga reformernas
genomförande.3)

Dessa reformer voro af flere slag.

!) Se Riksreg. 20 aug. 1634 och K. bref till Scheiding 8 juli 1637 och

2 juni 1638, ibidem.

2) Utom denne voro detta år föreslagne prof. Laur. Vallins, Petrus
Rudbeckius, kyrkoherde i Köping och Ericus Hoisteniiis, kyrkoherde i Skedevi.
Se Livonica R.A. 348. — Hösten 1654 begärde Jheringius att få komma öfver
till Sverige för att få bese dess kyrkor och skolor saint bevista riksdagen.
Biskopen i Reval hade säte redan på den danska riksdagen (Se Richter anf. st. I
sid. 202). Under sitt vistande i Sverige dog han i Stockholm 18 juni 1657. -—

3) Enligt sin instruktion af den 2 juni 1638 skulle Jheringius upprätta ett
ordentligt konsistorium eller kapitel i Reval, där han sjelf presiderade samt
hafva såsom assessorer pastorn på domen, rektorn och teologie lektorn i skolan.
Under konsistorium skulle lyda kyrkor, skolor etc. En synod skulle hållas
årligen. Jheringius befaldes att vara flitig med visitationer och katekismer, sträng
i kyrkotukten ej minst mot presterna. I och för detta ändamål skulle landet
delas i sex distrikt, med en præpositus i hvarje distrikt. Vidare skulle han
iakttaga att vid prestämbetets tillsättande allas rätt tillgodosågs, hvarvid man
kunde betjena sig af den svenska kyrkoordningen. Vidare borde han söka införa
likformighet i kyrkobruken, laga att adeln sörjde för sina underlydandes religiösa behof,
vara försigtig med Revals presterskap, hvilka antagligen ej ville »agnoscera hans
jurisdiktion.» En synodalförordniug uppsattes 1644. Se Bunge anf. st. VI s. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free