Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
ELLEN FRIES.
men Erik Oxenstiernas genomgripande reformer hade dock
åstadkommit en förändring tili det bättre, som gör hans namn
minnesvärd t i den estländska rättshistorien.
Äfven såsom utöfvare af högsta militära myndighet i
Estland har guvernören Erik Oxenstierna lemnat spår af sin
verksamhet, om också ej af samma betydenhet som inom det
juridiska området,
Estland liade, såsom redan nämndt, förlorat sin militära
vigt efter frederna i Stolbova och Altmark. Landet hade på
Erik Oxenstiernas tid endast en fästning, Reval. Staden var
sedan Erik Menveds dagar omgifven af fästningsverk1), och
slottet, beläget på en höjd, omgifvet af murar, vallar och
grafvar, ansågs ganska starkt, samt hade utstått mer än
en svår belägring. Under de sista femtio åren hade dock
fästningsmurar ocli vallar fått förfalla, till och med sjelfva
slottet var, såsom redan nämndt, ganska bristfälligt. Den
nye guvernören begärde därföre vid sin ankomst en ingeniör för
att reparera slottet, ocli han fordrade, att den endast till 750
rdr uppgående byggnadshjelpen skulle höjas, hvilket äfven
beviljades, så att under året 1652 företogos repareringar och
förbättringar. Besättningen i fästningen var i 1646 års ståt
upptagen till 145 man; i sjelfva verket uppgick ej antalet till mer
än 126 och ej alla tyckas varit krigsdugliga2). I detta
afseende, ändrades dock förhållandet, liksom äfven behöflig
ammunition skaffades till fästningen. Erik Oxenstierna lyckades äfven
erhålla en arklimästare, som hade vård om arkliet och förde
räkning däröfver, hvilket man ej förut liade gjort. Den unge,
energiske officeren, som af guvernören mycket berömdes och som
sedermera anstäldes i Axel Oxenstiernas tjenst i Wo Ini ar, var
Walmar Jacob Rolandt, stamfader till den i vår historia kända
ätten Sprengtport8).
Richter anf. st. sid. 217.
2) E. Oxenstierna reg. 31 okt. 1646, 15 jan. 1652 samt A. Oxenstiernas
bref till Erik 10 maj 1647. Se ock 1646 års ståt i RA. Soldaterna hade
tillsammans en aflöning af 543 rdr. Officerarne erhöllo sin aflöning från
Finland. Se nämnda reg. 25 aug. 1649. Soldaterna hade möjligen sin aflöning
genom jord från slottet. Säkert är, att soldaterna användes till att sköta slottets
jordbruk (se Wallwijcks bref till E. Oxenstierna). Hamilton, J. De la Gardie,
Sv. Akad. Handl., del. 56, omtalar (sid. 311) att De la Gardie grundlade
indelningsverket i Estland. I af mig begagnade källor omtalas icke något sådant
ander E. Oxenstiernas tid.
3) E. Oxenstiernas reg. 16 maj 1648, 15 mars 1652.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
