Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
ELLEN FRIES.
Så var dock ej händelsen, ty den svenska regeringen hade fått
ett nytt intresse, af finansiel natur, fäst vid russtjenstens
ordent-■ liga upprätthållande. Estlands adel hade nämligen 1635 gått
in på att lemna en skatt i spannmål, beräknad efter hvar
russ-tj en st h äst, då i Sverige qvarntullen af adeln beviljades1). Det
blef nu af vigt för kronan, att den estländske adeln uppsatte
sa många hästar som möjligt. Landet hade uppodlats,
förläningar ne blifvit flere, men russtjenstliästarnes antal hade endast
obetydligt ökats 2).
Under Gustaf Adolfs tid hade flere revisioner företagits,
och man liade i någon mån lyckats öka adelsfanan 3). Mycket
återstod dock att göra i detta afseende. Adelsfanan borde
fördelas på kompanier och sedan, efter verkstäld revision, ökas.
Gustaf Oxenstierna liade förgäfves försökt förmå adeln till
ändringar i detta afseende. Man var i detta fäll misstänksam mot
den svenska regeringen och rädd för ändringar4).
Genast vid första sammankomsten med landtdagen började
Erik Oxenstierna att underhandla om adelsfanans delning i
kompanier. Adeln hade intet att invända häremot, för så vidt
till öfverste öfver bela den livländska adelsfanan alltid valdes
en estländare och ingen från Liv- eller Ingermanland. Alla
O stersj ö pro vi 11 s er n as adelsfanor utgjorde nämligen tillsammans
ett regemente °). Emellertid kunde den ofvannämnda delningen
på kompanier ej ega rum utan att antalet officerare ökades, och
som deras lön utgick från kronan, måste frågan hänskjutas till
svenska regeringen. Sekreteraren Walhvijk öfversändes till
Sverige för att erhålla resolution. Saken behandlades i rådet,
och resultatet af dessa förhandlingar var ett reskript af den
26 juni 1647 om adelsfanans delning, i hvilket drottningen
biföll densamma. Emellertid fortsattes underhändlingarne med
den estländska adeln °), och den 3 mars 1648 utkom en af
Oxenstierna, landtråden och ett utskott af ridderskapet
undertecknad r u s s t j e n s tor d ni n g. Den faststäldes af drottningen den
*) Riksreg.
2) Reimers bref till E. Oxenstierna odat. (Oxenst. saml. suppliker).
3) Gustaf Adolf påböd revision af länegodsen och russtjensten i Estland
14 aug. 1619, 24 april 1627 och 26 nov. 1629.
4) E. Oxenstierna till Axel 16 okt. 1646 (Normanni afskrifter).
5) E. Oxenst. reg. 16 dec. 1646. A. Oxenst. till Erik 27 jan. 1647. Erik
Oxenst. till Axel (Normanni afskrifter) 16 okt. 1646.
6) E. Oxenstierna till P. Bralie 1 nov. 1647 (Sko arkiv). A. Oxenst. till
Erik 7 och 10 maj 1647 (Upps. bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
