Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
ELLEN FRIES.
Särskildt under den sista vintern af sitt vistande i Estland
arbetade Oxenstierna oförtrutet på att få Reval att gå in på
kronans önskningar, hvarigenom han kom i en viss spänning
till staden. Först efter hans afresa erhöllo de en resolution,
med hvilken de voro någorlunda tillfreds. x)
Erik Oxenstierna sökte ock att stärka stadens handel
genom att sa vidt möjligt bilägga de gamla tvisterna mellan
staden och landet.
Dessa misshälligheter voro lika gamla som Reval och kunde
svårligen helt och hållet haf vas. Ar 1645 hade en kommission
tillsatts för att bilägga den ; en förlikning hade blifvit ingången,
men det var endast med stor svårighet den kunde genomföras.2)
Ett ibland de allvarligaste tvisteämnena, hvilket äfven
hade sitt motstycke i andra städer, var det s. k. landköpet
eller »räbberi», som det kallades i Estland. Företagsamma
borgare uppköpte nämligen utanför staden de varor, som skulle
torgföras ocli sålde dein sedan med betydlig vinst åt borgarne.
Adeln förlorade härpå, likaväl som staden, och ovilja närdes
på bägge sidor. Det var förgäfves, som alla förbud emot
land-köp hade utfärdats. Erik Oxenstierna sökte förmå staden att
anlägga fiske- och oxtorg och utfärdade skarpa förbud mot
räbberi et, Äfven sökte lian att upphjelpa de sjunkna köpingarne
i landet, samt att upplifva marknaderna, i den förhoppning,
att dessa åtgärder skulle förminska räbberiet.3)
Ett annat tvisteämne var frihamnarne. Adeln ansåg sig
hafva rätt att utskeppa säd från de hamnar, som lågo dem
lägligast. I detta fall gaf dock den svenska regeringen full
rätt åt Revals fordringar; under åberopande af åtgärder inom
Sverige i likartadt syfte förbjöds Estlands adel att använda
frihamnar.4) Dessa stridigheter fortforo likväl under den
följande tiden, och Erik Oxenstierna synes under de sista åren
mera när mat sig adelns uppfattning i denna fråga, hvilket
framkallade en viss förbittring i Reval.5)
Se Oxenst. saml. (Estland). Wallwijks bref och Revals skrifvelser d.
28 mars 1648 m. fl. samt Riksreg. och E. Oxenst. reg. för åren 1650 och 1651.
Reval ville ej häller höra talas om frimarknader, som svenska regeringen ville
införa. Se sist anf. st. jnni 1651 m. fl.
2) Se Nord. Mis-cell. XXI, sid. 326. I denna kommission sutto G.
Gabriels-son Oxenstierna, Philip Scheiding och Erik Gyllenstierna.
3) Ax. Oxenst. till Erik 27 jan. 1647 (Upps. Bibi.); E. Oxenst. res. 31
okt. 1646; 24 okt. 1648 samt 12 febr. 1649. —
4) Se den kungl, resol, af 19 sept. 1648 i Riksreg.
5) Se Wallwijks bref t. E. Oxenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
