Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
ELLEN FRIES.
taxa skulle öfverföra passagerare från Reval till Sverige. Då
det alltid var godt om personer, hvilka ville öfver till Sverige,
skulle en dylik inrättning, enligt hans förmenande, mycket väl
löna sig, och posten skulle i förbindelse med dessa jakter
ordnas säkert och billigt. För att nå större regelbundenhet borde
det estländska fartyget endast gå till Wäddön, där ett svenskt
fartyg skulle möta, Ar 1649 förnyade han detta förslag och
omnämnde för den svenska -regeringen att en viss holländare
i Stockholm gerna skulle emot vissa privilegier åtaga sig denna
affär. Han hänvisades till generalpostmästar Beijer, men
någon öfverenskommelse tyckes dock ej blifvit gjord.
Äfven om vägarnes upphjelpande samt värdshus inrättande
afhandlades dels med landtrådet dels med ridderskapet på
landt-dagarne. Tvifvelaktigt är dock om något resultat i detta fall
uppnåddes. x)
Genom Erik Oxenstiernas försorg upprättades däremot år
1649 en fyr på Dagön. Jakob De la Gardie, som innehade
ön, hade erhållit en förfrågan, huruvida han ville uppsätta en
fyr på ön, men han undskylde sig med, att det var ett allt för
dyrbart företag, dock skulle han ej motsätta sig att fyren utan
vederlag anlades på hans egor. Efter åtskilliga svårigheter
lyckades det för Erik Oxenstierna att få medel till fyrens
anläggning därigenom, att de tre städerna Reval, Wiborg och
Helsingfors lemnade en del af sin tolag till detta ändamål. Ar 1649
den 13 juni kunde ändtligen en instruktion utfärdas for Ewert
Dellinghusen att bygga en fyr på Dagerort, som skulle brinna
med stenkol från 1 aug. till 1 jan.2).
En af guvernörens vigtigare funktioner var att genom
landtrådet med landtdagen leda underhandlingarna, och det tyckes
såsom Erik Oxenstierna i detta grannlaga värf lyckats bättre än
de fleste. Han underhandlade vanligen vid landtdagarne med
landtråden och ett utskott af adeln, hvilka sedan fingo i sin tur
underhandla med den öfriga adeln. Landtdagarne sammanträdde
*) E. Oxenst. till P. Brahe 11 nov. 1647 (Sko arkiv). Olearius, som senare
besökte Estland, talar om de dåliga vägarne i detta land.
2) Om »feeurbaken» se J. De la Gardie bref till E. Oxenst. 22 nov. 1648.
Bref fr. E. Oxenst. till P. Brahe 9 mars 1649 (Sko arkiv). Från P. Brahe till
E. Oxenst. 10 juli 1649. Från E. Oxenst. till Jakob De la Gardie 9 maj 1649,
12 maj och 13 juni s. å (E. Oxenst. reg.) Taxan bestämdes med Revals stad
d. 8 maj 1649. (Se protokoll i E. Oxenst. reg.) Instruktion för Dellinghusen
bland lösa papper i arkivet på Tidön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
