Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDEERRÂTTELSER.
369
ningar om hertig Johans hof i Åbo») 34 sid. 8:0. Författaren, fil.
kand. K. Grotexfelt, söker här komplettera de uppgifter om hertig
.Johans hofhållning, som ingå i Pants år 1797 utgifna disputation
»De luxu aulae Johannis du cis Finlandiae», men då lian icke användt
nya källor, ej heller lyckats öfvervinna svårigheterna i att på finska
återgifva namnen på föremål, allehanda tyg-sorter o. s. v., så torde
den, som intresserar sig för denna detalj, fortfarande främst böra lita
till Fant s afhandling. Trenne bilagor innehålla förteckningar öfver
tapetmålningarna • och boksamlingen i hertig Johans boning äfvensom
en administrativ beskrifning öfver hertigdömet. — Moniahta lehti
Suomen sivistyshistoriaa (»Ett blad ur Finlands kulturhistoria»,
öfvertryck från Suomi, 30 sid. 8:o) af samme förf. innehåller 7
aktstycken rörande olikartade ämnen, bland dem ett bref från A. I.
Arvidsson till L. Hammarsköld dat. d. 12 oktober 1819, däri A.
skildrar en i östra Finland företagen runo-insamliiigs resa och redan
nu omtalar sin önskan att erhålla anställning i Sverige, äfvensom ett
bref från Franzén till Kecknian dat. d. 20 februari 1837 med försök
till öfversättning af några stycken ur Kalevala.
— Af den nitiske finske skolmannen professor K. G. Leinbergs
mångåriga forskningar, hufvudsakligen uti Svenska arkiv, föreligger en
ny frukt under titeln Bidrag till kännedomen af vårt land (Första
häftet, 90 ss., Jyväskylä 1885). Häftet innehåller ett antal rätt
intressanta beskrifningar öfver finska socknar, bland hvilka särskildt
märkas några af kanslikollegiet infordrade berättelser ang.
församlingarnes »antiqviteter och äldre historia» uti Borgå stift (afgifna 1761)
samt land tinätaren Hagströms 1775 upprättade beskrifningar öfver
Helsinge och Esbo socknar. I häftet förekomma dessutom
landshöfding Carpelans beskrifning öfver Caj ana län och stad, 1798, och
bankokommissarien Fredrik Silfverstolpe^ dagboksanteckningar under
en resa från Stockholm till Finland (ur Vesterås domkapitels arkiv),
samt slutligen ett utdrag ur Ecklesiastik-expeditionens protokoll 1792
ang. finnarne i Vermland. — Som prof på de kulturhistoriska bidrag
här förekomma må anföras följande utdrag ur beskrifningen på
Helsinge socken: § 25. Om hos laiidmannen inrotade oseder.
l:o Fålkets myckna egensinnighet och envisa, hvaraf flere odygder
härflyta, häraf händer, att en socken här syslosätter en Domare mera
än ett Härad i andra orter och att sällan någon rättegång stadnar,
förr an vid högsta domstolen: hvarefter bonden entå tror sig kunna
få ändring och att honom skedt orätt, hvarifrån han ej kan öfvertalas
af andra, än de härvarande sockne-politici, hvars ändamål och
födekrok är, att ständigt hålla folk i rättegångar och osämja. Denna
envisa förordsakar äfven, att lagar, förbud och förordningar oblygt
öfverträdes och hvarföre det laiidtlijelpande bränvin s förbudet haft
här alt för många öfverträdare ....
3: o Räknar m au bland oseder Almogens af begge kjöneii
out-släckeliga begjär till bränvin och starka drycker. Jag har efter
almogens egen upgift funnit att hvarje matlag inan bränvins förbudet minst
till bränvins bränning använt 2 tunnor om året, här finnes 554 mat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
