- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
2

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.

Åkerjordens produktion har sedan femtonhundratalet högst
betydligt ökats. Reducerande ali dess afkastning till tunnor rågvärde
beräknar förf. en medelgod skörd för trehundra år sedan till omkr.
1,340,000 tunnor och en medelgod sådan i vår tid till 11 millioner
t:or rågvärde, hvilket alltså innebär att jordens afkastning nu är något
mer än 8 ggr. större än då. Och denna stora öfvervigt har
hufvudsakligen vunnits under de sista femtio åren, ty ännu i början af
1830-talet steg skörden ej till mer än 5,6 millioner t:or och i början af
århundradet till blott 3,2 millioner t:or rågvärde.

Denna tillväxt är högst olika fördelad på de olika länen. Mest
stillastående hafva Upsala, Vesterås och Gefle län varit. Den största
utvecklingen visar däremot Norr- och Vesterbottens, Örebro, Kalmars,
Elfsborgs ocli Skaraborgs län samt den lilla del af Göteborgs län som
på 1500-talet hörde till Sverige och hvilken står aldra främst i det
att dess skörd 1880 var 29,6 ggr. större än 1576. Det förhållandet
att den gamla Vestgötabygden kunnat vinna en så stark utveckling —
skörden i Elfsborgs län var 1880 17 ggr. större än 1576 — under
det att Upsala län det först nämda året ej hade mer än 4,9 ggr. så
stor skörd som 1576, anser förf. delvis bero däraf att boskapsskötseln
på 1500-talet var i Vestergötland mer idkad än åkerbruket, hvilket
förhållande ändrats, under det att Mälarprovinserna då voro bland
landets mest sädesproducerande delar.

Hvad boskapsstocken vidkommer visar förf. att antalet getter
förminskats till hälften ocli att äfven svinafveln i vissa län gått tillbaka,
ehuru deras antal för liela riket är något om än obetydligt större än
på femtonhimdratalet. Hästarnes antal är 2 1/2 ggr. större än då.
Kornas och fårens antal ha tredubblats. Hela kreatursantalet,
reducerad! till nötkreatursenheter, var 1571 815,762 och 1871 1,980,980. —
Jämför man uppgifterna om boskapsstocken med skördesififrorna, visar
det sig att 1571 mot 100 nötkreatursenheter svarat 109 t:or
rågvärde och 1871 mot 100 underhållna nötkreatursenheter 552 t:or
rågvärde, hvadan alltså skördens öfvervigt öfver boskapsstocken har mer
än tredubblats, hvilket tydligen visar hur åkerbrukets betydelse
undertidernas lopp vuxit.

Har nu denna förökning af jordens produktionskraft kunnat hålla
jämna steg med den på grund af ökad folkmängd stegrade
konsumtionen? Sveriges invånare voro enl. förf:s beräkningar i hans arbete
»Sverige 1571» 531,400. Jämföras härmed de ofvan nämnda siffrorna
för boskapsstock och skörd, finner man att 1571 svarade mot 100
invånare 154 nötkreatursenheter. Ar 1880 åter funnos för samma antal
invånare endast 62 kreatur. Med hänsyn till boskapsskötseln måste
alltså den uppstälda frågan nekande besvaras. Och detta har sin
naturliga förklaring uti jordbrukets ombildning och uti andra
förvärfs-källors öppnande. Fördelaktigare ställer sig jämförelsen i fråga om
skördens tillväxt. En medelgod skörd på 1500-talet gaf för 100 inv.
252 t:or rågvärde, en rik åter 320; i våra dagar äro de motsvarande
siffrorna 350 och 374. Men fråndrager man härifrån hafren och
blandsädsskörden och fäster jämförelsen blott vid de spanmålsslag som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free