Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
förvarade kopieböcker ger den, hvad källorna till historien om
unionstidens sista skede beträffar, prioriteten åt Sverige.
Ett särskildt intresse har nämda samling genom de många där
bevarade brefven från Hemming Gad, af hvilka 73 i denna femte del
äro tryckta1). Det är sällsynt att hos oss finna bref från dessa tider,
som så lifligt återgifva en verklig individualitet. I de flesta fall mötèr
inan skrifvarnes stereotypa fraser eller otympliga försök att uttrycka
tanken. Här åter är det annorlunda. De äro visserligen som oftast
skrifna i för stor hast för att vara några mästerstycken vare sig till
piktur eller komposition; men de röja en qvickhet, en humor, och
ett godt lynne, som ej förneka sig ens under de kinkigaste
omständigheter, på samma gång de vittna om en duglighet och förslagenhet,
som tillsammans med nyssnämda egenskaper en tid bortåt gjorde »herr
electus» oemotståndlig på ett bondeting eller bland Kalmars borgare
och äfven förmådde inverka på de tveksamma i rikets råd. — Vi
nämde pikturen. Äfven den är i sitt slag originel, men erbjuder
stundom i fråga om skriftdragen lika stora svårigheter att öfvervinna,
som de abrupta, illa koordinerade satser, i hvilka denna lifliga natur
gaf form åt sina tankar, i afseende på mening och tankegång. Det
fordras både skarpsinne och tålamod hos utgifvaren att komma till
rätta med dessa bref; att det här har skett med framgång, torde den
komma att erkänna, som gör sig mödan att underkasta de texter hr
Styffe meddelar en närmare granskning och jämförelse med originalen.
En mängd af de i samlingen förekommande brefven, såväl
koncept som original, äro odaterade. I en mängd fall har det lyckats
hr Styffe bestämma tiden. Det har ej kunnat ske utan en fullständig
kännedom om tidens historia och det förtjenar så mycket mer att
framhållas, som den nyss nämda Grönbladska publikationen i det
afseendet ger giltig anledning till åtskilliga anmärkningar. Det är
stundom till rätt intressanta resultat hr Styffe på detta sätt kommer.
Han har sålunda genom bestämmandet af tiden för ett Erik Trolles
bref (n.-r 50) gjort det mycket sannolikt, att den ryktbara bondefreden
i Hjortsberga, som till sitt innehåll är känd ur Svante Nilssons
kopiebok och af Allen och andra hänföres till 1510, redan blifvit ingången
år 1505 (jf. ss. xxvi och 63). — Det märkliga brefvet n:r 419,
som visar hur man redan tidigt sökte »poussera» Gustaf Trolle (denna
gång till biskop i Linköping), utan tvifvel för att kunna i de
politiska striderna draga nytta af hans hänsynslösa karaktär, föres af utg.
till våren 1513. Det är dock sannolikt något äldre. Redan den 4
April 1513 omtalas Hans Brask i en Leo X:s bulla som »väld» biskop
i Linköping2). Det berodde som bekant på uppgörelse med den
spanska kardinalen »Arborensis» och i Rom funnos flere som kunde
drifva underhandlingen. Ingen af dem har dock veterligen rest ut så
tidigt på våren 1513, och det är väl icke troligt att de arbetat for
Hans Brask utan dennes vetskap. Gustaf Trolle koin sjelf till Rom
’) I fjärde delen äro 8 bref från Hemming Gad till Svante Nilsson tryckta.
2) Grönblad, a. a. s. 575, men med feldatering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
