Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYFFE, BIDRAG TILL SKANDINAVIENS HISTORIA.
II
särskildt behandlingen af förläningarna och häradshöfdingetjensterna
visar, Hans oförmåga att organisera försvaret tyckas händelserna år
1510 efter Ake Hanssons död till fullo ådagalägga. Skulle någon
vigtigare skrifvelse uppsättas, anlitades gerna Hemming Gad;
riksföreståndarens egen kansler hr Peder var, såvidt man kan döma, ingen
betydande man. Men äfven med allt detta kan man säga att hr Styffe
vidhåller sin gamla uppfattning af riksföreståndarnes regering såsom
nationell och folklig i motsats till den andliga och verldsliga
aristokratiens sjelfviska och därföre unionsvänliga planer (jäinf. s. vin—x).
Hans totalomdöme måste därföre, äfven om det ej direkte uttalas, blifva
väsentligen afvikande från meromnämde danske författares och bär
liksom dennes prägeln af en viss ensidighet, med hvilken anmärkning
vi emellertid ej vilja uttala något klander.
Liksom i de föregående delarne egnar hr Styffe en särskild
omsorg åt framställningen af den inre förvaltningen, så långt urkunderna
tillåta en inblick i densamma. Sålunda redogöres här (s. xiv ff.)
först för finanserna, skatterna och förläningsväsendet. Till hvad hr
Styffe s. xv nämner om de landskap, hvilka omedelbart stått under
riksföreståndaren, tillägga vi endast att Ångermanland och Medelpad
synas ha lydt under samma fogde som Tierp, Gestrikland och
Helsingland (jf. n:r 588 i Sturesamlingen med ganska egendomliga
uppgifter om skatteförhållandena där). — Uppgifterna om förläningarna
s. xviii—xxiii äro synnerligt noggranna och detaljerade. — En
redogörelse för försvarsväsendet till lands och sjös följer därefter,
hvarvid särskild uppmärksamhet egnas åt Svante Nilssons och Sten
Sture d. v:s åtgärder för att bilcla en svensk flotta; den senare skall
enligt en uppgift år 1519 haft 25 skepp i sjön. I sammanhang
härmed gifvas några uppgifter om krigföringssättet, hvarvid det helt
säkert för förf. varit en tillfredsställelse att kunna framhålla, huru
enligt Hemming Gads intyg Sten Sture d. ä. icke tillåtit härjningar
och ännu ett par år efter hans döcl svenskarne tyckas fört kriget på
samma sätt. Längre fram öfvergåfvos visserligen sådana principer,
men det synes knappast kunna betviflas att danskarne i allmänhet
farit värre fram, hvad än orsaken därtill må hafva varit.
Att det icke kan vara mycket att säga om den andliga odlingen
under dessa få och oroliga år, säger sig sjelft. Det är dock från
denna tid man har första kända exemplet på att regeringen behandlat
en fråga om de lägre skolorna; det gälde nämligen den nya skola,
som upprättats i Arboga (jf. s. xxxin). —■ I afseende på handeln
framhållas de alltmer framträdande tendenserna att réglementera
densamma till vissa städers förmån genom inskränkningar i sjöfarten och
undertryckande af landsköp. — Med särskild omsorg framställes
uppkomsten af Sala grufva; det intresse som därigenom väcktes visade sig
i en allmän sträfvan att få deltaga uti den vinstgifvande grufdriften ;
för grufvan utfärdades en bergsordning den 8 aug. 1512, en af de få
lagstiftningsåtgärder som från dessa åren äro att omtala.
I afseende på lagskipningen påpekas den brytning, som just vid
denna tid synes ha pågått mellan två motsatta system, det gamla lag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
