Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigter ocli granskningar.
Nyare historisk öfversättningslitteratur.
Historiska arbeten intaga naturligtvis alltid ett visst rum i vår
öfversättningslitteratur. Yille man döma efter dagens tecken, skulle
smaken för historisk lektyr snarare vara i tillväxande än aftagande.
Det är åtminstone fem sådana arbeten, som för närvarande äro under
utgifning, enligt öflig sed uti häften, och åtskilliga ha nyss afslutats.
I hvad mån afsättningen bestyrker ett sådant antagande kunna vi
visserligen icke uppgifva. Säkert torde väl vara, att Macaulays
engelska historia, som äfven i Sverige genom en nyligen utgifven
tredje upplaga visat sig fortfarande ega sin gamla tjuskraft, icke haft
någon medtäflare i allmänhetens ynnest. Det må dock anmärkas, att
af G. Webers bekanta verldshistoria i sammandrag den tredje svenska
upplagan är under utgifning och att Buckles något ensidiga och
doktrinära »Civilisationens historia i England» utgått i en andra upplaga ;
det samma gäller äfven om ett par kyrkohistoriska arbeten.
Frågar man efter om några särskilda hufvudriktningar framträda
i de senare årens publikationer på öfversättningsområdet, så kunna
ur en gruppering efter innehåll och syftemål åtminstone några
slutsatser dragas. Klart är i allmänhet, att det är de populära arbetena,
som utgöra flertalet. Behofvet af allmänna världshistorier, som för
några årtionden sedan framkallade t. ex. öfversättningen af Schlossers
verldshistoria, torde väl nu efter den illustrerade svenskas utgifvande,
hvad allmänheten angår, få anses vara fyldt. Yi finna under de
senaste tjugo åren endast andra och tredje upplagorna utaf Webers
lilla verldshistoria och Assmans mera läroboksliknancle sammandrag
jämte Kolbs tämligen värdelösa »Kulturhistoria». Det mera specielt
kulturhistoriska området i öfrigt har också några representanter.
Utom Buckles nyss omnämnda verk ha vi att hit hänföra ett par
smärre skildringar från den klassiska forntiden af G. Boissier och. den
nyss aflidne M. Monnier samt ett större verk af den amerikanske
fysiologen Dräper, »Den europeiska forskningens historia». — Det
biografiska facket saknas naturligtvis icke häller. Jämte Rankes be-
Hist. Tidskrift 1885. Granskn. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
