Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
det redan sagda torde framgå, att denna uppfattning ej heller beror
af något underskattande af den historiska skola han tillhör; grunden
därför är blott öfvertygelsen, att det för den stora allmänheten är af
både större vigt och intresse att, då fråga är om ett främmande folk,
få tillfälle att lära känna dess allmänna utveckling och de krafter
som varit bestämmande därför, än att erhålla kännedom om detaljerna
i dess politiska lif.
Den som vill göra Englands historia till föremål för
special-studier kan visserligen ej undvara Staiihopes arbete, men för honom
är ej häller en öfversättning af nöden.
Om vi ej misstaga oss har Lecky i sin historieforskning varit
i ej ringa mån påverkad af Buckle. Hvilka förtjenster denne än må
ega, synes oss dock Lecky vida öfverträffa honom i opartiskhet och
fördomsfrihet. Lecky är lika litet någon auktoritetstrons nian som
Buckle ; ja hans lifsåskådning gör intryck af att vara öfvervägande
skeptisk. Men om han sålunda ej hyser någon förkärlek för
ålderdomliga institutioner och häfdvunna åsigter, så delar han å andra
sidan ej Buckles hat mot vissa dylika. Genomträngd af
öfvertygelsen, att inga menskliga inrättningar vare sig inom kyrka eller ståt
äro allena saliggörande eller fullkomliga, är han fri både från den
konservativa och liberala doktrinarismen och kan därför i allmänhet
med vetenskaplig lidelsefrihet uppvisa både ljus- och skuggsidorna hos
de sociala företeelserna, äfven hos sådana, hvilkas värde utgöra en
tvistefråga för dagen och som minst torde öfverensstämma med hans
eget åskådningssätt. Vi påpeka i detta hänseende hans sjelfständiga
och träffande anmärkningar om tillämpligheten af lagen om tillgång
och efterfrågan på litteraturen och den synnerligt opartiska
framställning, som han lemnar af den engelska statskyrkans inflytande på det
intellektuella lifvet i England. Ehuru han skarpt ogillar den
skotska presbyterianismens trångbröstade ofördragsamhet, kan han dock,
i olikhet med Buckle, göra rättvisa åt det goda inflytande som denna
religionsform äfven utöfvat på den skotska nationalkaraktären, och
lika opartiskt är hans omdöme om den från hans egen uppfattning
så himmelsvidt aflägsna methodismen. På samma sätt är han vid
bedömandet af de skotska hÖgländarne lyckligare än Macaulay. Då
denne stannar viel att såsom oförenliga motsatser ställa bredvid
hvarandra äldre engelska skildringar af högländarnes samhällstillstånd och
den uppfattning, som genom Walter Scott blifvit så populär, samt
förklararar det omöjligt att nu mer gifva en sann teckning af detta
folk, har Lecky vågat detta försök och, såsom vi tro, med framgång.
Svårast har Lecky att bibehålla sitt lugn vid skildringen af
engelsmännens orättvisor i Irland, men om också hans
framställning här ej är fri från »ira», så våga vi dock ej påstå, att den är
partisk; vi äro ej i tillfälle att fullständigt kontrollera hans
bevisföring, men hvad vi i detta hänseende förmått med tillhjelp af
de medel, hans citat erbjuda, berättigar ej till en sådan dom.
Få saker äro i vår tid mer egnade att ådrag-a sig uppmärksamhet
än förhållandet mellan engelsmän och irländare. Lecky s skil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
