- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
36

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.

sjelfva afslutandet af traktaten i Labiau af den 10/20 nov. lemnar
ej denna del af Urkunden und Actenstticke några nya upplysningar.

Under hela denna tid hade mellan Brandenburg och Polen förts
underhandlingar, åt hvilka en särskild afdelning är anvisad, i hvilken
finnas åtskilliga värdefulla skrifvelser.

Det första närmandet dessa stater emellan utgick från de polska
magnaterna, särskildt ifrån Gonsiewski, och tog sin början redan i
aug. 1656. Äfven genom biskopen af Ermeland sökte kurfursten
underhandla med Polen. Karl Gustaf erhöll slutligen del af dessa
underhandlingar genom ett bref från kurfursten af den 28 okt.
Annu clen 12 okt. hade denne dock förmanat Waldeck att hålla
dessa förbindelser hemliga. Just under den tid, då de svenska
underhandlingarne med Brandenburg tyckas hafva hvilat, hölls emellan
Gonsiewski och kurfursten en formlig konferens, af hvilkens
förhandlingar några korta utdrag meddelas. Enligt dessa ser man, att
polackarne ej voro sinnade att upphäfva det gamla länsförhållandet
mellan Preussen och Polen, så att inga bestämda punkter kunde
uppgöras, ehuruväl man åtskiljdes i ali vänskap.

Sådan var Brandenburgs ställning till Polen, då det ofvannämnda
fördraget meel Sverige slöts i Labiau. Schwerin hade i ett bref till
kurfursten af clen 5 okt. 1656 yttrat, att ett närmande till Sverige
under dåvarande omständigheter ej var af behofvet påkalladt och
skulle ovilkorligen hindra kurfursten från att fatta en resolution i
motsatt riktning.

Kurfursten delade ej, såsom bekant, i detta fall Schwerins skrupler.
Han spelade dock sina kort väl. Under våren 1657 uppträder han
blott såsom fredsmedlare, vill förmå Karl Gustaf afstå från flere af de
fordringar, som han dock i traktaten i Labiau lofvat understödja,
hvilket synes af åtskilliga utdrag ur deras brefväxling. Likaledes se vi
samma skådespel upprepas angående krigsrörelserna som under slutet
af året 1656. Ingen sammanslutning och ingen enhet i operationerna.
En i detta fall ganska betecknande instruktion är den som kurfursten
utfärdade den 28 juni 1657 för Otto Christopher von Spärr. Enligt
denna skall Spärr gå helt och hållet defensivt tillväga och ej
underlåta något tillfälle att Öfvertyga Polen om kurfurstens fredliga tänkesätt,
hvilken instruktion Spärr ock lät lända sig till efterrättelse, enligt
hvad några anförda bref från honom visa.

Ifrån Danmark och Wien underlät man ej häller att söka vinna
kurfursten, liksom äfven Danmark sökte att uppägga kejsaren mot
Sverige.1)

Polens kraftfulla drottning sökte äfven att inverka på kurfurstens
hållning genom hans moder efter hvad flere från henne meddelade
bref intyga. Sedan kurfursten bestämdt brutit med Sverige, underhöll
han med denna framstående qvinna en regelbunden brefväxling,
hvilken utgör en särskild afdelning i ifrågavarande del af Urkunden und
Actenstücke. LHom åtskilliga diplomatiska detaljer, som återfinnas i

1) Se ett bref fr. Neuman till kurf. Wien 2/t2 maj 1657.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free